När alla säger samma sak är det extra viktigt att lyssna på de som säger något annat. Det gäller också i den politiska kapplöpningen för tuffare tag mot gängkriminalitet.
Att frågan hamnat långt upp på dagordningen är inte konstig. Skjutningar och sprängdåd får stort utrymme i medier. Lag och ordning är ett av få politikområden som svenska folket fotfarande tycker är lika viktigt, visar senaste mätningen av Novus.
Inrikesminister Mikael Dambergs har bjudit in sju partier för att diskutera brottsbekämpning. Detta har nu övergått i förhandlingar mellan regeringen och enskilda partier för att pröva de 70-tal förslag som ligger på bordet, erfar Ekot (14 september).
Det är bra att det kraftsamlas för att bekämpa en förfärande våldsam kriminalitet, så länge det inte sker med ensidigt fokus på hårdare tag och längre straff. Det behövs mer än så.
Ett kompletterande och helt nödvändigt perspektiv kommer från sex företrädare för barnrättsorganisationer som skriver gemensamt på debattsidan i Sydsvenska Dagbladet (14 september).
”Föraktet mot våldsverkarna får aldrig sippra ut över barnen”, skriver författarna. Självklart kan tyckas, ändå lyfts sällan barnens perspektiv när det talas om nödvändiga åtgärder. Trots att alla vet att det är där eländet börjar.
Barn till frihetsberövade familjemedlemmar genomlever ett trauma som medför skam, stigmatisering och ohälsa, skriver författarna. Och om barnen inte får hjälp och stöd att hantera detta är risken mycket stor för social ohälsa och problem. Det organisationernas företrädare fruktar är att "fler frihetsberövade vuxna ger fler utsatta barn som i sin tur riskerar att bli kriminella eller drabbas av andra problem". Det är en enkel formel som man behöver ta på största allvar.
I den miljö som dessa barn växer upp behövs proaktiva och stödjande åtgärder som bryter med en negativ utveckling. Om brottsbekämpningen ska vara effektiv behöver det helt enkelt finnas ett barnperspektiv. Annars riskerar kriminaliteten att fortplantas från en generation till en annan.
De stödjande insatser som görs i dag sker nästan uteslutande av civilsamhället. Därför behöver man lyssna på dessa organisationer och dessutom tillföra rimliga ekonomiska resurser. Det ligger i hela samhällets intresse att tänka i generationer när det handlar om brottsbekämpning.
Den 1 januari 2020 blir FN:s konvention om barns rättigheter svensk lag, det förpliktar om riksdagen beslutar om straffskärpning. Låt därför alla förslag som ligger på bordet utsättas för en konsekvensanalys med barnens bästa för ögonen.
De politiska förhandlingarna är just nu inne i ett kritiskt läge, säger Mikael Damberg. Låt då barnrättsperspektivet vara tydligt närvarande i förhandlingarnas slutskede. Vilket parti höjer sin röst för detta?
