Tjugo år har gått sedan skilsmässan, eller snarare relationsförändringen, mellan Svenska kyrkan och staten genomfördes efter decennier av diskussioner, utredningar och förberedelser. Det är bara att konstatera att det inte blev som det var tänkt.
Visserligen fick kyrkan en större frihetsgrad och rätt att styra sina egna angelägenheter utan statlig inblandning. Men paradoxalt nog har samtidigt politikernas grepp över kyrkan inte bara kvarstått utan till och med blivit hårdare. Efter det senaste kyrkovalet har Socialdemokraterna, Centern och Sverigedemokraterna, de tre som envetet håller fast vid att det är de politiska partierna som sådana som ska styra och ställa även i kyrkan, tillsammans absolut majoritet i Kyrkomötet, kyrkans högsta beslutande organ.
Läs mer Lång väg för kyrkan att skiljas från staten
Det var en utveckling som ingen hade räknat med. Vad som däremot var tydligt redan för tjugo år sedan var att Svenska kyrkan måste räkna med ett medlemstapp. Att det skulle gå så fort som det gjort har däremot varit överraskande. Allt tyder på att Svenska kyrkan inom en snar framtid inte längre kommer att organisera en majoritet av svenska folket. De aktiva utträdena, som ofta får stor uppmärksamhet, är en av förklaringarna men ännu tyngre väger sådant som sjunkande dopfrekvens och invandringen av personer med annan kristen tillhörighet eller annan religion.
Antalet medlemmar har stor betydelse för kyrkans ekonomi eftersom den bärs upp av det som i folkmun kallas "kyrkoskatten". Att dessa intäkter minskar innebär stora påfrestningar. De kan bli kortsiktiga och överkomliga om kyrkan förmår anpassa sig till den nya situationen. Annars är risken överhängande för en fördjupad kris.
Allra viktigast är att Svenska kyrkan hittar en balans mellan å ena sidan sin traditionella och viktiga roll som folkkyrka och å den andra sin nu tjugoåriga position som en frikyrka bland andra. Det kräver en ny självbild.
Läs mer Så fri är Svenska kyrkan från staten
Begreppet folkkyrka är mångtydigt och svårdefinierat. Dess styrka är låga trösklar och stor tillgänglighet, dess svaghet risken för urvattning och menlöshet om det tolkas som att inte bara alla utan allt ska välkomnas och omfamnas. Därför är det av största vikt att folkkyrkan Svenska kyrkan håller fast vid sitt enda uppdrag som är klart och tydligt uttryckt i kyrkoordningen – att sprida evangeliet om Jesus Kristus till hela folket.
Och frikyrkan Svenska kyrkan då? Ja, den har mycket att lära av sina systerkyrkor som i generationer fått lita på annat än statens och/eller skattebetalarnas välvilja för att överleva och växa. En nyckelfaktor är att ta vara på människors villighet att sätta axeln till när det gäller. En engagerad kärna av överlåtna medlemmar som satsar både tid och pengar för att nå ut med evangeliet skulle i själva verket vara grunden för den folkkyrka 2.0 som snarast möjligt måste komma i funktion.
Läs mer År 2040 – så kan kyrkan se ut då
