Ledare

KD:s abortpanik cementerar åsiktskorridoren

Partiet duckar för frågan: Har KD övergett sitt medicinsk-etiska program?

Man kan nästan höra hur modet föll till en absolut bottennivå på KD-kansliet. Inte nog med att den kommande rättegången kring Ebba Buschs husköp fungerat som ett sänke för “äldrepartiet”. Plötsligt briserade den storm Kristdemokraterna fruktar allra mest: abortfrågan. DN berättade att den nyligen tillträdda ordföranden för det kristdemokratiska kvinnoförbundet, Sarah Havneraas, har haft engagemang i flera abortkritiska organisationer: Älska Livet, Provita och Människovärde. Detta aktiverade säkerligen snabbt alla ansvariga för skademinimering. För vis av den gedigna bittra erfarenheten vet partiledningen att den som är rädd om sitt förtroendekapital, bör sky abortfrågan som pesten. Ingen opinionsmässig vinst står här att finna – lex Adaktusson.

Varken politiker eller medier är särskilt bra på att hantera den moraliskt komplicerade abortfrågan. Det är nästan så att man tror att Havneraas skulle ha haft nära samröre med våldsbejakande rasister, när man läser DN-journalisternas “avslöjande”. Det är en sak att det i Sverige finns en majoritet för en viss uppfattning i abortfrågan, en annan att det inte verkar få finnas några som tycker, eller kanske någon gång har tyckt, det minsta annorlunda.

Det vore demokratiskt sett mer oroande om det fanns total konsensus i en sådan svår moralisk fråga. Och givetvis ska man i en demokrati kunna få engagera sig i organisationer som utmanar majoritetsuppfattningen utan att behöva löpa gatlopp i pressen.

Det vore demokratiskt sett mer oroande om det fanns total konsensus i en sådan svår moralisk fråga.

—  Frida Park

Det sorgliga är att Sarah Havneraas, av många sedd som ett framtidslöfte inom partiet och kallad för Ebba Buschs arvtagerska, bekräftar och spär på bilden att abortfrågan inte är möjlig att nyansera – även i sitt långa inlägg på Facebook där hon ytterligare förklarar sig. Det är stundtals smärtsamt att läsa hennes försök till att rentvå sig från sitt tidigare engagemang. Abortlagens ofelbarhet bekräftas av Havneraas till punkt och pricka. I själva verket, menar Havneraas, var det kvinnors, inte oföddas, rättigheter som en gång fick henne att gå med i tre abortkritiska organisationer och skriva artiklar och föreläsa på uppdrag av dem.

Havneraas totala 180-graders-omsvängning gör nog att en och annan undrar om KD-kvinnornas ordförande lämnats helt utan stöd från partiet att hantera granskande medier. Men det är inte heller otroligt att råden hon fått är detta: förneka allt, prata enbart om ditt engagemang för kvinnors rättigheter och skyll på ungdomligt oförstånd. Frågan är om någon tror henne.

Bevisligen gör inte de konspiratoriska ledarskribenterna på oberoende socialdemokratiska Aftonbladet det. Lina Stenberg försöker sig på en mer än lovligt kreativ argumentation när hon försöker få det till att Havneraas tidigare engagemang bevisar att Moderaterna nog ändå vill riva upp hela abortlagstiftningen(!). Jo, såväl M som KD och SD står förvisso bakom svensk abortlagstiftning, medger Stenberg, men kan man lita på det? Och är det inte lite misstänkt ändå att Elisabeth Svantesson (M) en gång varit med i Livets ord och engagerad i Ja till livet? Alla medel, och halmgubbar, tycks vara tillåtna för den som räds att Socialdemokraterna ska tappa regeringsmakten. Det verkar finnas fler som är desperata.

Ebba Busch Thor och Hans Linde debatterar ämnet abort på Dagens redaktion på Kungsholmstorg i Stockholm. 
moderator Joakim Lundgren.

Det är lätt att misströsta över svensk abortdebatt. Den över 40 år gamla (läs: medicinskt föråldrade) abortlagstiftningen är i Sverige klassad som helig och får icke ifrågasättas. Epitet som mörkermänniska och kvinnofientlig klistras på den som ens andas nyansering av debatten: Att det faktiskt är orimligt att tidpunkten för när abort får genomföras och när tidigt födda barn kan överleva överlappar hävdade Ebba Busch för inte alltför länge sedan i en av Dagen anordnad tv-debatt. Dessa sena aborter vill JO nu att regeringen utreder.

Men tisdagskvällens debatt i Aktuellt mot jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) nobbade partiet med motiveringen att MP och KD har “samma linje i abortfrågan”. Samma? Vad hände med partiets medicinsk-etiska program? Med “grundlagsfäst rätten till liv”? Eller “en abort innebär att ett liv utsläcks”? Eller “målet ska vara ett samhälle där aborter inte efterfrågas”? Har det helt tappats bort medan partiets främsta strävan i stället blivit att vara puritanskt politiskt korrekt? Det behöver partiet ge svar på.

Kristdemokraterna har länge stått bakom dagens abortlagstiftning men har tidigare ändå kunnat lyfta etiska frågor. Givet KD:s strävan att bli ett parti för en större väljarkår är krumbuktandet kanske inte förvånande, men föga modigt. Och medan partistrategerna i KD svettas och sätter sitt hopp till högre makter att medierna ska hitta något annat att skriva om cementeras åsiktskorridoren allt mer.

Fler artiklar för dig