Utifrån den fasta övertygelsen att kristen tro och kristna värderingar är klippan varpå det svenska samhället behöver byggas, startade pingstpastorn och entreprenören Lewi Pethrus partiet Kristen demokratisk samling 1964. Grundarna och sedermera många trogna frikyrkliga väljare såg partiet som en ren nödvändighet för att mota tillbaka aggressiv sekularisering och för att på regional och nationell nivå arbeta för ett ökat inflytande för kristna värderingar. Samtidigt har det under resans gång funnits kritik emot partiet för att ha dammsugit upp alla kristna politiker så att antalet troende i andra partier, och därmed det samlade inflytandet för kristen tro i politiken, minskat.
Hur det än ligger till med detta finns det åtskilliga frågor där KD gjort viktig skillnad. Alf Svenssons insatser var avgörande för att kriminialisera pedofili, prioritera biståndet och sätta diskriminering av äldre under lupp, för att nämna några exempel. KDS och sedan KD vann genom åren allt mer mark inom frikyrkan och positionerade sig sedan som största parti bland röstande gudstjänstbesökare. Men i valet 2018 gick Socialdemokraterna för första gången sedan 1991 om KD som största parti bland troende väljare, visar statsvetaren Magnus Hagevis undersökning. KD är i dag inte längre de kristnas självklara parti.
[ Så blev Socialdemokraterna största parti bland kyrkobesökarna ]
Ett skifte har skett. Partiet har under många år, inte bara – men särskilt – under sin senaste partiledare, aktivt arbetat för att tvätta bort en alltför from stämpel för att bredda sin väljarbas. Strategiskt sett kan det ha funnits nog så goda skäl. Men kritiken från många av de gamla gräsrötterna, eller för den delen den här tidningens ledarsida, har varit att partiet samtidigt riskerar att urvattna K:et i KD: Från “krist” till allmän “konservatism”. KD, som alla andra partier, måste hänga med sin tid och finna nya väljargrupper. Men om de tidigare så bärande idéerna, principerna och värderingarna blir sekundära i denna strävan riskerar partiet att förlora sin själ – och de själfulla väljarna. Och vad finns då kvar som skiljer KD från andra partier?
KD är i dag inte längre de kristnas självklara parti.
— Frida Park
[ KD: Vi har stått bakom aborträtten i decennier ]
Kommunikationsenhetens retorik, utarbetad och finslipad till att attrahera nya väljare, skaver i mången kristna väljare. Kampanjerna om stram migrationspolitik, uttalanden om att KD inte skiljer sig från MP i abortfrågan, öppningarna för samarbete med SD, förslag om obligatorisk språkförskola – allt detta är viktiga signaler om vart partiet är på väg. Samtidigt är ett partis politik mer än inläggen i sociala medier, mer än debattartiklarna, mer än oneliners i tv-debatter. Vilka frågor driver KD i de folkvalda församlingarna? Är bilden om partiets utveckling lika entydig här?
Den allmänna motionstiden är en god indikator på vad ett parti anser viktigt och bör prioriteras i svensk politik. I riksdagens protokoll träder delvis en annan bild fram än den bild partitoppen prioriterat att kommunicera. För även om flera av motionerna från KD åtminstone står att finna även i andra partier finns även sådant som med kristna ögon kan ses som nog så omistligt och som få andra partier lyfter.
Den som söker kan alltså finna det som är KD:s unika bidrag i svensk politik och som många kristna väljare efterfrågar.
— Frida Park
Vilket annat parti motionerar om familjens särställning som samhällets grundläggande byggsten, behovet av trygga familjer eller behovet av valfrihet inom barnomsorgen? Vilket annat parti poängterar människovärdesprincipen i äldreomsorgen och i sjukvården? Vilket annat parti värnar de konfessionella friskolorna och driver på för att öka biståndet och att oftare kanalisera detta genom kyrkorna och civilsamhället (som måste stärkas)? Vilket annat parti lyfter förföljda kristna eller efterfrågar en kartläggning av kristofobi i Sverige? Vilket annat parti står upp för ett tydligt nej till dödshjälp? Vilket annat parti lyfter konvertiters utsatta situation eller att Sverige bör erkänna Jerusalem om Israels huvudstad? Och partiledningens tafflighet kring abortfrågan om sistone till trots: Vilket annat parti lyfter etiska aspekter kring fosterdiagnostik och utrensning av foster med Downs syndrom?
Den som söker kan alltså finna det som är KD:s unika bidrag i svensk politik och som många kristna väljare efterfrågar. Detta är vad Ebba Buschs Kristdemokraterna i högre grad bör prioritera i sin retorik och sina utspel. Inte enbart för att det skulle ge partiet en möjlighet att aspirera på att återta positionen som främsta parti bland gudstjänstbesökare. Än viktigare – det är frågor av stor betydelse för vårt land.
[ Ebba Busch: Orimligt att kyrkor regleras hårdare än varuhus ]
