Ledare

Kampen för konvertiternas sak måste fortsätta

Allvarligt att rättssäkerheten sviktar

Exemplen är så många att risken finns att vi inte längre orkar uppröras över de rättsosäkra behandlingarna av människor som här eller i sitt hemland lämnat islam och funnit en kristen tro. Varje felaktig och orättfärdig behandling av en konvertit är en tragedi. För konvertiten som fråntas möjligheten att i frihet uttrycka sin tro, men också för samhället i stort då tilliten till myndigheter och rättssystem riskerar att undergrävas ytterligare. En fungerande demokrati bygger på att medborgarna kan ha tillit till att systemen fungerar och är rättssäkra och rättvisa. Alltför många är de som kan vittna om motsatsen, vilket den uppdaterade Konvertitrapporten som vi skriver om i dag på nyhetsplats visar. Det är synnerligen allvarligt.

Hur länge har kyrkor och församlingar varnat för den här utvecklingen? Att internationella konventioner och mänskliga rättigheter kränks? Att människor hellre tar sina liv än att skickas ut från Sverige av risk för förföljelse? Att kunskapen kring religion i allmänhet och konversion och apostasi i synnerhet är alltför låg hos berörda myndigheter och domstolar? Att fallen bedöms olika på olika orter och beroende på vilket parti nämndemännen tillhör? Alldeles för länge. Likväl får vi inte tröttas och ge upp.

Globalt tillhör kristna den mest förföljda gruppen. Men i sekulära Sverige tas nyheter om terror eller förföljelse mot kristna emot med en gäspning eller axelryckning. Det stämmer nämligen inte med det rådande paradigmet – att kristendomen skulle vara en majoritetsreligion som förtrycker och därmed kan inte kristna tillhöra förtryckta. Men det är en pinsamt dålig analys.

Människor tar hellre sina liv än att skickas ut från Sverige av risk för förföljelse.

—  Frida Park

Vad har då hänt sedan senaste Konvertitrapporten där krav ställdes på utbildningssatsningar, ökad rättssäkerhet och kartläggning av hur det gått för dem som skickats iväg? Svaret är enkelt och upprörande: alldeles för lite.

Isak bedöms inte som en genuint kristen av Migrationsverket.

Det här hade kunnat vara ännu en text med mängder av siffror och procentsatser. De hade med skrämmande tydlighet visat hur rättsosäkert och kristendomsfientligt Sverige har blivit. Men även om siffrorna i sig borde skaka om oss finns det en risk att vi glömmer att det här ytterst sett handlar om människor. Människor som du och jag: Isak, Matin, Hossein, Markus, Mary.

Men ändå inte riktigt som du och jag.

För de flesta av oss är trygga, kan sova gott om natten och får skapa oss ett liv i Sverige, landet där ingen får förföljas, misshandlas eller dödas för sin tro. Vi får fritt uttrycka vår tro och så fort pandemin är över kommer vi återigen att samlas i våra kyrkor, ta med barnen till söndagsskolan eller sjunga om Jesus på gator och torg. För alldeles för många konvertiter är situationen en annan. På många gånger mycket lösa eller till och med obefintliga grunder slår Migrationsverket fast att den kristna tron inte är genuin och därför ska de asylsökande skickas ut från Sverige och till ett land där risken för förföljelse är överhängande. Du och jag måste utan att förtröttas fortsätta att höja våra röster, vi som tryggt kan bära våra kors och utropa spontana hallelujan utan att riskera att utsättas för våld.



Fler artiklar för dig