Ledare

Ytterst är det partiets förtroende som avgör Ebba Buschs framtid

Bekymmersamt för KD om rättstvister ska överskugga den annalkande valrörelsen

Ebba Busch ska delges misstanke om brott. Utredningen om huruvida hennes Facebook-inlägg om det rättsfall som blivit av hennes husaffär var förtal eller ej börjar närma sig sitt slut. Åklagaren har beslutat sig för att också höra Busch och rent tekniskt kallas hon till förhör den 28 maj, efter att misstanke om brott delgetts. Det innebär alltså inte att hon per automatik kommer att åtalas, men risken finns.

Den husaffär Ebba Busch gjorde förra året har valsat runt i medierna ett bra tag nu. Och oavsett det juridiska läget kring själva husköpet torde det nu stå klart att det kan komma att stå Kristdemokraternas partiledare och hennes parti dyrt. Ett pris har de redan betalat – de flesta utspel partiledningen försökt sig på de senaste månaderna har hamnat i skymundan av husaffären och dess följdverkningar.

Även om nedgången i opinionen skedde långt innan det att Ebba köpte ett hus av en 81-årig man i Uppsala, är det inte en överdrift att säga att den knappast hjälpt partiet att kunna återhämta sig. Inte ens SVT:s 30 minuter, när Ebba Busch ensam intervjuades, handlade till den större delen om partiets politik utan om ett eventuellt SD-samarbete – och husaffären. Det är klart att det är bekymmersamt för vilket parti som helst – det är ju avgörande att få uppmärksamhet för sin politik.

Är det rimligt att det är olagligt att säga sanningen?

—  Frida Park

Ändå har partiet nästintill mangrant ställt upp bakom sin starkt lysande stjärna. Så särskilt många är inte de som – off the record – säger att såväl husaffär som förundersökning och ett presumtivt åtal för grovt förtal är ett sänke för partiet och att hon måste avgå eller åtminstone ta en timeout om det blir åtal. Men de finns.

Utanför partiet talas det högre. Redan innan utredningen gick in i den senaste fasen höjdes röster om en eventuell timeout, som Aftonbladets Anders Lindberg.

Det finns visserligen flera exempel på politiker som misstänkts för brott, en del ringa andra mer allvarliga, som direkt meddelat sin intention att ta en timeout – oavsett om det gått till åtal eller om de är skyldiga eller ej. Syftet är givetvis att undvika den situation som Kristdemokraterna helst av allt vill undvika: Att partiets politik helt hamnar i skymundan på grund av en enskild förtroendevalds handlingar.

Men det som avgör frågan om timeout är inte medierna utan vilket förtroende det egna partiet – och väljarna – har för Ebba Busch om hon åtalas eller till och med fälls. Här är hennes ohotade ställning i partiet med få tänkbara efterträdare och tidpunkten – precis innan en valrörelse – det som kan hålla henne kvar längre än andra högt uppsatta politiker i samma situation. Det finns nog de som räds att utan “oslagbara Ebba” i partiledardebatter i valrörelsen finns det en risk att KD inte ens kommer klara sig kvar i riksdagen.

Ebba Busch, precis som alla förtroendevalda för Kristdemokraterna, ska ha skrivit under en kandidatförsäkran där hon försäkrar att partiledningen ska underrättas, och lämpliga åtgärder ska vidtas, om en situation uppstår där kandidatens förtroende kan ifrågasättas. Inför valet 2014 var lydelsen strängare - då försäkrade kandidaten att denne skulle ta en timeout vid en brottsutredning och lämna sina uppdrag vid fällande dom.

Samtidigt får vi inte glömma att i Sverige gäller oskuldspresumtionen - också för partiledare.

—  Frida Park

Samtidigt får vi inte glömma att i Sverige gäller oskuldspresumtionen – också för partiledare. Den som är misstänkt för ett brott ska betraktas som oskyldig tills motsatsen har bevisats. De senaste dygnen har många, särskilt bland de egna sympatisörerna men även i borgerligheten i stort, uttalat sitt stöd och förtroende för Ebba Busch. Att hon ska fortsätta ifrågasätts inte. Däremot ifrågasätter flera den lagstiftning som lett till att partiledaren nu riskerar att åtalas.

Är det rimligt att det är olagligt att säga sanningen? Om detta twittrar Per Gudmundson, tidigare presschef för Kristdemokraterna, numera på nättidningen Bulletin. Det är nämligen detta som också skiljer svensk lagstiftning från många andra länder – att det kan vara olagligt att säga vad som är sant, och till och med offentligt känt om det görs med uppsåt att skada anseende eller förtroende för någon. Det finns exempel på rätt uppseendeväckande rättsfall där brottsoffer vittnat om förövares brott och sedan dömts för förtal.

Förvisso kan det låta orimligt att det skulle kunna vara olagligt att tala sanning, men sådan är svensk lag. Och lagstiftningen bör Sveriges lagstiftare följa, i alla fall tills de i riksdagen beslutat sig för att ändra den.

Fler artiklar för dig