Tolka inte allt kyrkligt engagemang som vänstervridning

Anklagelserna mot Svenska kyrkan för vänstervridning återkommer med oregelbundna mellanrum i den allmänna debatten. Nu senaste är det Expressens ledarsida som ställer frågan: “Vill Svenska kyrkan vara ett vänsterparti?” Expressen vill att kyrkan ska hålla sig till sin, som det heter, självklara roll att vilja hjälpa människor i nöd. Däremot ska kyrkan inte delta i “den politiska debatten och försöker påverka lagar och regler “.

Expressens ledarskribent gör sig, liksom andra kritiker mot Svenska kyrkans samhällsengagemang, skyldig till två besvärande felslut. Nummer ett är att det kristna engagemanget för människor i nöd bör och kan hållas isär från ansträngningarna att motverka att människor hamnar i nöd. Nummer två att uppfattningar i politiska frågor med utgångspunkt i alla människors lika värde och rätt till ett värdigt liv är tecken på vänstervridning.

Expressen ger sammanlagt fem exempel. Ger man sig in i den leken bör man veta vad man talar om och ha rejält på fötterna. Faktum är att såväl påskuppropet 2005 som Juluppropet 2016, båda på migrationspolitikens område, startades av Sveriges kristna råd, inte av Svenska kyrkan. Som Expressen ser det är det alltså hela den svenska kristenheten som är vänstervriden – och som utmanade inte konservativa krafter utan en regering med Göran Persson (S) respektive Stefan Löfven (S) i spetsen.

Det färskaste exemplet i Expressens litania är ärkebiskopen Antje Jackeléns och Luleåbiskopen Åsa Nyströms brev till regeringen där de argumenterar mot den tilltänkta järnmalmsgruvan i Kallak i Jokkmokk med utgångspunkt i samernas rättigheter. Kopplingen är uppenbar till den ursäkt för gångna tiders övergrepp mot samisk kultur och trosuttryck som Svenska kyrkan officiellt gav samerna vid kyrkomötets avslutande gudstjänst i november.

[ Ärkebiskopen: Otidsenligt med politiska partier i kyrkan ]

Vid den högtidliga ceremonin togs ursäkten emot av samernas representanter som dock gjorde glasklart tydligt att det är hur Svenska kyrkan agerar i framtiden som avgör om den kan tas på allvar. Biskoparnas brev måste i det perspektivet ses som en första konkret avbetalning på den upplupna skuld som Svenska kyrkan nu vill ta ansvar för.

Att alla inte håller med om allt, är inget skäl att avstå från den dubbla kallelsen.

—  Elisabeth Sandlund

Behöver Sverige fler gruvor? Behövs just den i Kallak? Hotar just den gruvan omistliga värden? Det är frågor som stöts och blöts från olika utgångspunkter. Och det är långtifrån alla i Svenska kyrkan som är på samma linje som den som Jackelén och Nyström ger uttryck för. Men varför skulle viljan att slå vakt om samernas rättigheter nödvändigtvis vara en vänsterståndpunkt?

Även om det är tveksamt om ärkebiskopen är rätt ute när det gäller Kallaksgruvan träffar hon mitt i prick när hon på Twitter bemöter Expressens påstående med att påpeka att “kyrkan har tagit samhällsansvar långt innan höger- och vänsterpartier var uppfunna”. Det hindrar inte att Svenska kyrkan som sådan, eller dess företrädare, ibland hamnar snett i utspel och uttalanden och med rätta utsetts för kritik. Att alla inte håller med om allt är dock inget skäl att avstå från den dubbla kallelsen att göra gott i praktiken och att slå larm om missförhållanden.

[ Frida Park: De politiska förslagen får inte överrösta predikandet om Jesus ]