Kanske är det dags att oavsett samfund ge fastan en renässans? Trots att det har gått 500 år sedan reformationen, då Katolska kyrkans regler för årets högtider avskaffades i Sverige, är det många i olika samfund som i dag, på askonsdagen, inleder en fasta. Först semla eller fastlagsbulle, på fettisdagen eller fastlagsdagen, och därefter en fasta som till skillnad från julen varar ända in till påska.
Även den som inte följer kyrkoåret kan välja att fram till påsk avstå från till exempel mat, men också annat som tar tid, kraft eller pengar. Att stilla sig, förbereda sitt hjärta för påskundret kan vara ett skäl. Ett annat att använda de minutrar eller de slantar man får över till att bry sig om andra – i bön eller genom gåvor.
I dag vill vi ha allt, genast, helst i går. Vi lever i en tid av omedelbarhet. Vi vill ha den snabbaste uppkopplingen, kortaste resvägen, lättlagad mat från en mattjänst där någon annan har tänkt ut maten och effektiviserat varje sekund. Det är en tanke som är långt borta att krånglande internet kan vara en välsignelse i förklädnad – en möjlighet att lyfta blick och det innersta till himlen, i bön eller tack. Eller att mat som tar lite längre tid kan vara ett tillfälle till dyrbar gemenskap.
Det är en tanke som är långt borta att krånglande internet kan vara en välsignelse i förklädnad.
— Frida Park
Nej, naturligtvis är det inte fel med sådant som förenklar vår vardag. Så länge inte livets mystiska del, den som väcker vår förundran och drar vår uppmärksamhet till Gud försvinner i all brådska. Vi vill gärna dela in allt i hanterbara fack för att kunna fokusera och effektivisera men glömmer att livet är en helhet som hänger ihop. Precis det kan en fasta hjälpa oss med – att låta sådant som vill stjäla vår tid och uppmärksamhet falla i skymundan för att i stället rikta vårt fokus mot Gud som är den som gör livet helt. Och som alltid när hjärtat blir fullt av gudsnärvaron hjälper Frälsaren oss att sedan rikta uppmärksamheten mot medmänniskan.
[ Så talar du med barnen om kriget i Ukraina ]
Vi befinner oss i en mer orolig tid än på mycket länge. Människor flyr för sina liv 130 mil från Gotland. Kanske kan din fasta – oavsett vad du fastar från – syfta till att för det första skapa tid i bön för alla som lider, och för det andra bli en möjlighet att ge en liten bit av himmelens kärlek i praktisk hjälp till människor i nöd? Kläder, pengar, mat – behoven i Ukraina är stora.
Visserligen, och detta är viktigt, uppmanar Bibeln oss att inte skryta med vår fasta – det får inte bli prestation (Matt 6:16-18), men i dessa tider, när det finns en risk att fastan glöms bort, kan det vara nog så viktigt med såväl inspiration som en uppmaning till fasta.
Genom att stanna upp i våra hektiska liv och avstå något litet av vår egen bekvämlighet kan fastan påminna om den som nämns i Bibeln: “Nej, detta är den fasta jag vill se: att du lossar orättfärdiga bojor, sliter sönder okets rep, befriar de förtryckta, krossar alla ok. Dela ditt bröd med den hungrige, ge hemlösa stackare husrum, ser du en naken så klä honom, vänd inte dina egna ryggen!” (Jes 58:6f). Låt oss fasta.
[ Den rysk-ortodoxa kyrkan ger sin välsignelse till kriget ]
