Det är förståeligt att man i ett akut läge behöver hitta pengar för att hjälpa den enorma flyktingvåg, i dagsläget lika stor som hela Sveriges befolkning. Kriser innebär att man måste skära i annars viktig verksamhet. Och, för den delen, i sådan skattefinansierad verksamhet som inte alls är särskilt viktig.
Men varför ska det per automatik vara biståndet som måste stryka på foten när kriser uppstår? Ses katastrofhjälp, livsmedelsförsörjning, rent vatten, demokratistöd, sjukvård och utbildning till kvinnor och barn som det minst viktiga, det vi kan ha eller mista, prioritera eller ignorera? Varför ses det som så självklart att världens mest fattiga och utsatta, de vars lidande sker bortom strålkastarljuset, ska stå för notan för Putins orättfärdiga anfallskrig? Det borde i sanning bekymra fler än enbart de som är involverade i biståndsorganisationer.
