Han är vice ordföranden som fick kliva fram när partiets ordförande hastigt lämnade. Nyamko Sabunis avgång tätt inpå valet ledde till att Johan Pehrson blev Liberalernas nye partiledare. Med långvariga siffror långt under 4-procentspärren var det en tvungen krisåtgärd, en desperat handling för att om möjligt rädda partiet kvar i riksdagen. Nu är inte Pehrson ny i kläderna när det handlar om att representera partiet. Eftersom Sabuni inte satt i riksdagen när hon blev partiledare, har vice-Pehrson varit den som fått inta talarstolen i plenisalen när det vankats partiledardebatter.
Och där har han fört fram före detta Folkpartiets liberala förslag, ofta med glimten i ögat, oavsett om de handlat om värna individens frihet och ansvar, något Pehrson återkom till vid flera tillfällen under utfrågningen i Uppsala, eller försvar av MÖ, DÖ eller JÖ (migrationsöverenskommelsen, decemberöverenskommelsen eller januariöverenskommelsen). De senare omnämner Pehrson som strategier för att helt enkelt hålla borta ytterkantspartierna. En strategi som närapå kluvit de kluvna Liberalerna itu – att regera eller inte regera med stöd av SD har varit den eviga frågan. Klart de ska få inflytande, sa Pehrson till SvD (6/5), men hellre nyval än SD i en regering.
Pehrsons rutin är det alltså inget fel på, ändå är han bland många svenskar tämligen okänd. Liberalernas behov av att göra sin nye, enligt egen definition frisinnade, partiledare känd samt komma fram med sin politik och sina förslag är således skriande. Hade inte Centerpartiet redan provat att lansera en partiledare genom planscher med texten “Det här är Lennart”, hade L kanske frestats att göra något liknande: Det här är Johan Pehrson.
Strategierna för att hålla borta ytterkantspartierna klöv närapå de kluvna Liberalerna itu.
— Frida Park
Men att göra Pehrson känd är inte nog. Liberalernas velighet att ena stunden stödja en socialdemokratisk statsminister och i nästa meddela att man vill stötta den moderata statsministerkandidaten gör det inte enkelt för väljarna att veta – vad i all världen får man för en röst på Liberalerna i Sverige i dag?
[ Fredrik Wenell: Liberalernas ödesval visar att friheten sitter trångt ]
Ja, utgångsläget till att försöka rädda kvar partiet är inte alldeles enkelt. Att det är ovanligt att riksdagspartier åker ur må vara hänt, något Pehrson själv tog upp under Dagens utfrågning i Pingstkyrkan i Uppsala under måndagskvällen, frågan är om det är en livrem som kommer hålla den 11 september. Klart är att den nye partiledaren antagit utmaningen och ger allt för att lyckas med uppdraget.
[ Elisabeth Sandlund: Nystart eller dödsstöt för Liberalerna? ]
