Statsvetarprofessorn Bo Rothsteins debattartiklar (21/5) om religionens fara för samhället återkommer med nästintill samma rytm som Dagen-diskussionerna om skolavslutningar i kyrkan. Intressant nog har frågorna med varandra att göra – religion i det offentliga. Rothsteins menar att samhällen blir bättre utan religiös påverkan i politiken. Redan där borde hans kritiska akademiska klocka ringa. Det är inte särskilt stringent att argumentera för att religion som sådan skulle vara skadligt, lika lite som det vore att dra generella slutsatser om ideologier, idrott eller blommor.
Vad gäller blommor finns det som bekant sorter som är nyttiga medan andra är giftiga. Många politiska ideologier har gagnat samhällen medan andra har varit destruktiva. Samma sak med religion. Det vet naturligtvis Rothstein som trots det fortsätter att hamra på samma gamla spik.
Det som gör Rothsteins senaste debattartikel än mer problematisk är dels att han grundar sig på akademiska artiklar vars vetenskapliga kvalitet inte håller måttet enligt sedvanlig granskning och därför har dragits tillbaka, dels att han tar en amerikansk undersökning som grund för ett påstående om att kristna i högre grad hyser nationalistiska och rasistisk åsikter än sekulära dito.
Religion inte är ett enhetligt fenomen, lika lite som blommor och idrott.
— Fredrik Wenell
Det sista påståendet är intressant. Visst finns det kristna både i Sverige och i USA som hyser rasistiska uppfattningar. Men som Magnus Hagevi, också han professor i statsvetenskap, har konstaterat, så hyser svenska frikyrkliga väljare som grupp främlingsfientliga åsikter i lägre utsträckning än andra väljargrupper. Hagevi har vidare konstaterat att det korrelerar med hur ofta de besöker gudstjänster, ju fler gudstjänstsbesök desto mindre främlingsfientlighet. Det är helt enkelt skillnad på vita evangelikaler i USA och frikyrkliga i vårt land.
Men så klart är inte all forskning som han hänvisar till felaktig. Praktiker och läror kan i vissa religiösa sammanhang vara destruktiva. Det skriver Dagen om med jämna mellanrum. SVT drar på det området också sitt strå till stacken. Det är mycket viktigt. När det är befogat med kritik ska den vara kraftfull och saklig. Men tveksamma generaliseringar med bristande vetenskapligt stöd gagnar ingen.
[ Gästkrönika: De flesta politiker bortser från religiösa frågor ]
Tvärtemot vad Rothstein låter påskina finns det forskning som talar för att en hel del religiösa yttringar varit gynnsamma för samhällen. Problemet är att dessa ofta sker i det tysta och utan stora rubriker. Ett nyligt exempel var när Rasmus Paludan skulle bränna en koran i Jönköpings stadsdelen Råslätt. Prästen Fredrik Hollertz ringde i kyrkklockan och civilsamhället, där såväl kristna som muslimska grupper ingick, gjorde gemensam sak med polisen. Av Paludans provokation blev det inget. De religiösa agerade gemensamt och medverkade till att det inte fanns något att rapportera om.
Religion inte är ett enhetligt fenomen, lika lite som blommor och idrott. Därför skulle den offentliga debatten gynnas av om kunniga forskare som Rothstein upphörde med ideologiska utspel grundade på ensidiga källor. Den fråga som borde intressera oss alla är under vilka omständigheter som en viss religion medverkar positivt eller negativt till samhället.
[ Frikyrkans bil sprängdes i Jönköpings förort ]
