Samfund: Demokratisk sammanslutning av lokala föreningar (kallade församlingar, se vidare nedan). Samlas ofta en gång om året till årsmöten. I Evangeliska frikyrkan kallas det kongress, medan det heter rådslag i Pingst - Fria Församlingar i Samverkan och kyrkokonferens i Equmeniakyrkan.* Där beslutas demokratiskt om vilka personer som ska leda det nationella arbetet. Samfunden leds från centrala kanslier som administrerar och leder det gemensamma arbetet, exempelvis mission, bistånd och utbildningar. Kanslierna styrs av de nationella ledare som valts på årsmötena. Ledarna representerar samfunden utåt i samhället, till exempel i medier. Equmeniakyrkan kallar sina ledare kyrkoledare medan det heter missionsdirektorer i EFK och föreståndare i Pingst FFS.
* Av utrymmesskäl utelämnas bland annat Svenska alliansmissionen, Frälsningsarmén, Adventisterna, Vineyard och Trosrörelsen i denna förkortade ordlista.
Kongregationalism: Ett ord som inte ens frikyrkliga kan uttala utan att vricka tungan, men likväl ett viktigt ord som beskriver hur frikyrkorörelserna är organiserade demokratiskt. Grundtanken är: Varje medlem en röst, och begreppet kongregationalism betyder att varje lokal församling styr sig själv och att det högsta beslutande organet är det så kallade [lokala] församlingsmötet. I dessa möten diskuteras exempelvis vad man gemensamt bekänner som tro, hur församlingens insamlade pengar och eventuella bidrag ska användas och vilka som ska vara de lokala ledarna. I kongregationalistiska rörelser har samfundet (se ovan) inte ett direkt inflytande. Ett samfund kan alltså inte styra vad en lokal församling säger eller tror utan att det skulle strida mot rörelsernas demokratiska idé.
Församling: Gemenskap av personligt troende, även kallade medlemmar (se vidare nedan), som valt att engagera sig och söka medlemskap i just den lokala församlingen. Församlingarna organiseras juridiskt så gott som uteslutande som förening. De har alltså årsmöten, stadgar, gemensam ekonomi, föreningsmöten där alla medlemmar har samma rätt att uttala sig. Det är i de här lokala sammanhangen som församlingens ledare väljs. Ledarna tillsätts aldrig från samfundet utan lokalt genom demokratiska beslut.
Medlem: Frikyrkorörelserna har alltid värderat den personliga friheten högt. Det betyder att ingen kan bli medlem genom att födas in i en församling. Medlemskapet grundar sig alltid på troendedop (de sammanhangen omtalas ofta som “baptister”, hit räknas till exempel Pingst FFS och EFK) eller bekännelse av Jesus som Herre (Equmeniakyrkan). Det frivilliga medlemskapet var i sig revolutionerande när frikyrkorörelserna växte fram under 1800-talet, i kontrast till statskyrkans tvingande medlemskap. Ingen kan tvingas att vara med i en frikyrklig församling. I dag har frikyrkorna i Sverige omkring 220 000 medlemmar.
Såväl journalister som makthavare behöver införskaffa grundläggande kunskap om det man vill granska eller fatta beslut om. Då kan denna ordlista vara en början. Men Dagens ledarsida rekommenderar alla hugade att fördjupa sina studier än mer, så att inte nödvändiga granskningar eller politiska förslag i onödan framstår som sensationssökande eller direkt felaktiga.
