Sunkigt, sa Annie Lööf (C) om kyrkor som inte viger samkönade, i Dagens partiledarintervju. Exakt vad är sunkigt, Lööf? Kyrkobyggnaderna? Teologin? Eller människorna som utgör kyrkan och som utifrån grundlagsskyddad religionsfrihet har rätt att själva, utan inblandning av lagstiftare, tolka sina religiösa urkunder?
Är det, Gud förbjude, människorna som avses får man ändå lov att fråga centerledaren hur rimligt det är att man som partiledare för ett svenskt riksdagsparti kallar troende, därtill den absoluta majoriteten av troende världen över, för sunkiga?
Låt oss ändå välvilligt anta att det var åsikterna som avsågs. Åsikten att äktenskapet är mellan man och kvinna – “sunkigt”. Det är Lööf, som tackade nej till Dagens partiledarsamtal i Uppsala pingstkyrka, i sin fulla rätt att tycka – och uttrycka. Inte så få troende, åtminstone i Sverige, skulle hålla med henne. Men hon kan inte samtidigt mena att hon som politiker bör hålla sig på armlängds avstånd från att lägga sig i trossamfundens inre liv – och sedan göra just det.
[ Annie Lööf vill få bort sunkighet i kyrkorna men ändå ge bidrag ]
Det är inte första gången Annie Lööf uttrycker sig på ett sätt som ifrågasätter rättigheter som skyddas av Europakonventionen. Den här gången var det religionsfriheten. I Aftonbladets partiledardebatt var det samvetsfriheten som för C verkade raderad ur de mänskliga rättigheterna. Vad blir det nästa gång?
