Biståndet behöver höjas. Inte för att det är roligt, eller enkelt, utan för att det är rätt. I dag går cirka en procent av Sveriges bruttonationalinkomst till bistånd. Det är inte tillräckligt. Vi behöver ha som mål att ge 2 procent för att säkra biståndet och skapa förutsättningar för demokrati och fred på fler platser i världen.
I Lukas 10:25-37 berättar Jesus om liknelsen med den barmhärtige samariern. En judisk man vandrade på vägen mellan Jerusalem och Jeriko när han blev överfallen av rövare. Liggande vid vägkanten bad han sina landsmän om hjälp, men ingen hjälpte honom. Inte innan en samarier stannade och förbarmade sig över honom fick han hjälp.
Samarierna var på den här tiden en annan folkgrupp med andra värderingar, andra traditioner och ett annat sätt att utöva sin tro än vad som var vanligt hos judarna. Trots detta var det samariern, den andre, som hjälpte mannen när denne hade det som svårast.
Biståndet behöver höjas. Inte för att det är roligt, eller enkelt, utan för att det är rätt.
— Dagens ledarredaktion
Samariern lyfte själv upp mannen, smörjde honom, tog honom till ett närliggande värdshus där han för sina egna pengar lät den skadade mannen bo. Detta, sa Jesus, är din nästa som du ska älska som dig själv. I dag är vår nästa kanske en ukrainare på flykt. Men vår nästa kan också finnas på andra sidan jorden.
[ Dagens ledarredaktion: Närvärme - inte fjärrvärme - måste vara grunden ]
Sverige har en lång och stark tradition av engagemang för andra människor, i andra länder. Det har inte minst kanaliserats genom missionen och frikyrkorna. Kärleken till våra nästa, att vara en god samarier, är djupt rotat i det kristna medvetandet och är en förklaring till varför Sverige har en så lång tradition av bistånd. Många är de sjukhus och skolor som startats av missionärer med sina hjärtan fyllda av kärlek gentemot Jesus och sin nästa. Många är de människor som fått sin utbildning och sin vård av inrättningar finansierade av barmhärtiga samarier. Biståndet har lyft miljontals människor ur fattigdom och analfabetism. Här har kyrkan och kristna spelat en avgörande roll.
Med det sagt har biståndet sina utmaningar. Och dessa är inte få. Korruption är ett ständigt närvarande hot. Många miljoner kronor har försvunnit ner i klåfingrigas fickor. Även ineffektivitet är ett hot mot ett väl fungerande bistånd. Speciellt utsatt för korruption och ineffektivitet är det bistånd som ges direkt till ett annat lands statskassa.
Ivern att hjälpa får aldrig utmynna i blåögdhet. När pengar förskingras ska biståndet i det specifika projektet omvärderas, så att det kommer rätt personer till del. Kyrkor och andra organisationer är effektivare på att se till att resurserna hamnar där de behöver. Speciellt den långsiktiga utvärderingen måste vara robust.
Även ineffektivitet är ett hot mot ett väl fungerande bistånd.
— Dagens ledarredaktion
När bistånd ges måste man också vara på sin vakt för att inte hamna värderingskolonialism. Allt som funkar i Sverige kan av olika skäl inte direkt exporteras till alla andra länder. På många sätt är Sverige en outlier, en utstickare, när det gäller exempelvis värderingar som individualism och sekularism. Bistånd måste därför ges med respekt för att varje land har sin historia och sin kultur, utan att givarnationen blir dömande.
Det är svårt att tillräckligt understryka vilken skillnad ett effektivt bistånd kan göra. Speciellt verkningsfullt är det bistånd som går till civilsamhället. När lokala organisationer stärks blir hela samhället starkare. Här har de kristna församlingarna och missionen spelat en oerhört viktig roll. I lokala kyrkor får man möjlighet att delta i beslut oavsett om man är kvinna eller man, fattig eller rik.
En stabil demokrati kan inte byggas uppifrån och ner utan alltid från det lokala upp till det nationella. För att demokratin ska bli robust behöver hela samhället gradvis exponeras för och till slut genomsyras av demokrati. Genom ett genomtänkt bistånd med särskilt fokus på långsiktighet och civilsamhälle byggs frihet och demokrati.
Nato, i vilken Sverige snart är en del, har som mål att två procent av bruttonationalinkomsten (BNI) ska gå till försvar. Det är rimligt att vi prioriterar hjälp till andra lika högt som skydd av oss själva. Sverige behöver därför ha som mål att två procent av BNI ska gå till bistånd. Förutom att det är rätt att hjälpa är det också en insats för freden. Genom att demokratin stöttas lokalt på plats i andra länder minskar också risken för krig och oroligheter. Forskning visar att ett demokratiskt styrelseskick är det bästa medlet för att minska risken för krig.
[ Låt ropen skalla - ge livshjälp åt alla ]
En värld med mer demokrati är också en värld med mer fred, där färre människor behöver fly från sina hem. Ingen vill tvingas från sitt hemland till en osäker framtid i ett flyktingläger eller en plats långt borta. Ett effektivt bistånd kan fungera preventivt. Genom att vi ger i dag behöver färre fly från eld och vapen, i osäkra bussar och båtar i morgon.
Ett gammalt grekiskt ordspråk säger att “ett samhället frodas när gamla män planterar träd i vars skugga de själva aldrig får sitta”. Vi kanske aldrig kommer få sitta i skuggan av det träd vi planterat när vi hjälpt. Men andra kommer få det. Både våra barn och vår nästas barn. Om vi har ett generöst och effektivt bistånd kommer andra att få växa upp i fred och välstånd, utan att behöva fly.
