Knäppande heta elradiatorer under knarriga kyrkbänkar i de stora gamla byggnaderna med allt annat än treglasfönster. Ja, så ser verkligheten ut för en del kyrkor runt om i landet. Och verkligheten kan komma att bli kostsam för små församlingar som redan i högkonjunktur och låga boräntetider behöver vädja till det minskande antalet besökare att ge kollekt för att ekonomin ska gå runt.
Hur ska det då gå i lågkonjunktur, med höjda boräntor och skenande energipriser?
Det är inte bara hushållen som drabbas av energikrisen. Även civilsamhällets alla föreningar och kyrkor kan finna de hårdare tiderna kännbara. Blir det illa kan det komma att leda till tidvis stängda lokaler och neddragna verksamheter – ja, kanske till och med till att mindre aktörer får lägga ned. I bästa fall kan de bistra tiderna leda till en oanad kreativitet. Nya uppvärmningskällor är en väg. Samlingar i hemmen en annan. Men underskatta inte kraften i samarbete, mellan lokala församlingar – men också mellan större församlingar som kan bjuda in och erbjuda husrum för mindre. Något som ju kan ha flera goda följdeffekter.
Om kyrkkassan inte räcker till tända ljuskronor kanske åkarbrasor och värmeljus får ersätta för en tid.
— Frida Park
Om kyrkokassan inte räcker till tända ljuskronor kanske åkarbrasor och värmeljus får ersätta för en tid. Men klart är att det är av största vikt att vi som kan och har möjlighet, även i en lågkonjunktur, fortsätter att ge och bidrar med det vi kan för att hålla både gryta och kaffekanna kokande i våra kyrkor.
