Hur många i den nya regeringen är medlemmar i ett trossamfund? Är det fler eller färre jämfört med förra? Givetvis väcker svaren på dessa frågor nyfikenhet. Men den viktigaste frågan att ställa är: Hur får vi fler troende att vilja engagera sig politiskt?
Som vi skrev nyligen på ledarplats var det inte alltför länge sedan som kristen tro var synonymt med ett samhällsengagemang. Något av detta har vi som kyrka tappat. Betyder det att ett kristet samhällsansvar är synonymt med att engagera sig i ett parti? Verkligen inte. Men politik är inte oviktigt. Tvärtom. Det behövs kristna på alla nivåer i samhället. Och även om det finns de som kan ha nog så rimliga invändningar, finns det gott om skäl till varför det behövs bedjande politiker. Och det behövs bedjare som ber för politikerna – i alla partier.
[ De här ministrarna är medlemmar i en kyrka ]
Det är inte en dans på rosor att vara politiker. Sena kvällar, långrandiga möten, långa handlingar att sätta sig in i och ett tyngande ansvar att arbeta för den lilla människans väl. Det är ett pris att betala, inte minst i dagens debattklimat, men demokratin är beroende av att vettiga människor är villiga att betala det. Det här landet är beroende av att människor med en kalibrerad kompass och värderingar grundade i det okränkbara människovärdet är villiga att ge av sin tid och sin ork för att söka sin stads och sitt lands bästa.
