638 barn och ungdomar i klimatföreningen Aurora har lämnat in en stämning mot svenska staten gällande brott mot Europakonventionen i klimatfrågan. Liknande stämningar har tidigare vunnit framgång i Nederländerna, Belgien och Tyskland. Framtiden får utvisa om stämningen har tillräcklig juridisk bärighet och frågan bör ställa om det inte är genom val vi ska utkräva ansvar.
Det stora klimatmötet COP27 är avslutat och texterna är förhandlade. Johan Rockström, professor och chef för Potsdam Institute for Climate Impact, kommenterade till SVT inför COP att över 100 länder i världen har lovat att de ska nå nettonoll-utsläpp mellan 2050 och 2070 men att vi inte ser någon leverans på löftena. Det hade helt klart varit bättre om COP hade fokuserat på denna leverans i stället för att förhandla text.
En sak är säker: Det krävs radikal omställning och nödvändig beredskap för personlig uppoffring, oavsett vad vår regering säger, för att komma till rätta med klimatförändringarna. Vi hör nu om konkreta effekter av klimatextremer i Pakistan, Indien och Afrikas horn, katastrofer som drabbar människor mycket hårt.
[ Steven Crosson: Tar regeringen klimatkrisen på allvar? ]
Regeringens klimatpolitik har hittills varit alltför tunn. Politikerna har ett ansvar att med lagstiftning och breda politiska överenskommelser leda omställningen till fossilfritt. Här bör alternativ energiproduktion få samhällets stöd i relation till vilken effekt det ger. Det finns rimliga förklaringar till varför regeringen skrotar bonusen i bonus-malus, ett statligt bidrag till bilar med låga koldioxidutsläpp, trots att den hade vissa förtjänster.
Hälften av alla plugg-in hybrider med statligt bidrag och en tredjedel av alla elbilar exporteras inom fem år. Ett statligt bidrag som till stor del flyttar utomlands. Samtidigt sänker regeringen reduktionsplikten 1 januari 2024, för att få ner drivmedelspriserna, detta ger enligt Naturvårdsverket ökade utsläpp på fem miljoner ton koldioxid. Riktade resebidrag eller bidrag till försäljning av drivmedel till glesbygden borde kunna vara ett alternativ som Centerpartiet föreslår.
[ Fredrik Wenell: Kyrkans bidrag till klimatfrågan är viktigt ]
För varje kristen finns det både ett skapelseperspektiv och ett frälsningsperspektiv. Det finns ett antal områden att betänka i det kristna ansvaret: transportsektorn, mat, den privata ekonomin, bostaden, samtal och att be, som Johannes Widlund skriver om i sin bok God jord och ett bättre liv. Det finns alltså mycket praktiskt och konkret vi kan göra för att påverka klimatet i positiv riktning. I våra församlingar behöver vi fortsätta samtala och be. Dessutom kan vi påverka konkret genom vårt givande till globalt bistånd.
För att rädda klimatet måste det finnas en fördelning av ansvar. Riksdag och regering har kravet på sig att fatta nödvändiga beslut för att hålla Parisavtalets mål om 1,5 graders uppvärmning. Alla medborgare kan göra skillnad genom kloka prioriteringar och personliga uppoffringar. Slutligen är det mängden förändrade beteenden av oss alla tillsammans som avgör klimatutvecklingen.
