Konferensen Folk och försvar som pågick under veckan i Sälen är numera en lika etablerad politisk institution som Almedalsveckan. Konferensen handlar enligt hemsidan om fred, frihet och demokrati. Sällan har konferensen varit mer aktuell.
På bara ett år har vi sett ett Europeiskt land bli invaderat på ett sätt som vi trodde hörde historien till. Sverige har ansökt om medlemskap i Nato efter en rekordsnabb beslutsprocess. Statsminister Ulf Kristersson har sagt att Sverige måste vara berett att delta med markstridsförband i Natos försvar. Regeringen har också initierat en snabb utbyggnad av civilförsvaret. Det har gått, och går, med en rasande fart.
Vi har fram till för några år sedan haft ett så lugnt säkerhetspolitiskt läge att dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt kallade försvaret för ett särintresse. Sverige har varit, som det populärt heter, fredsskadade. Att vara militär har i det närmaste varit ett åtta till fem jobb utan speciellt stora risker, bortsett från övningar i fält och frivilliga uppdrag i FN-regi.
Kanske är det fredsskadan som gör det möjligt för överbefälhavaren Michael Bydén att beskriva militär som ett arbete bland andra i SVT:s Morgonstudion (9/1). På frågan om hur de ska lyckas rekrytera till yrken inom Försvarsmakten låter han som vilken företagsledare eller chef som helst. Försvarsmakten måste vara en attraktiv arbetsplats så att fler värnpliktiga väljer att stanna kvar och anställda väljer att fortsätta. Och karriärmöjligheterna ser ljusa ut inom Försvarsmakten. Just nu finns det 60 sidor med lediga jobb.
[ Elisabeth Sandluns: Civilförsvaret måste få sitt ]
Men att utbilda sig för att arbeta inom Försvarsmakten är inte ett vanligt jobb. Det är helt enkelt skillnad på att å ena sidan vara förskollärare eller truckförare och å andra sidan kustjägare eller stridspilot. För militärer handlar utbildningen om att lära sig försvara, vilket, om nödvändigt, innebär att döda en annan människa på ett så effektivt sätt som möjligt.
Självklart är det bästa försvaret om fienden kan oskadliggöras innan man behöver ta till vapen, det ligger i ett effektivt försvar. Det mest framgångsrika försvarsinsatserna kommer aldrig till allmänhetens kännedom.
Men vi vet också att betydelsen av begreppet ”försvar” ibland har vidgats och använts för militära insatser där motivationen för att sända trupper egentligen inte handlat om försvar. När USA gick in i Irak 2003 var exempelvis motivationen olja. Vad som menas med försvar är helt enkelt inte alltid lika självklart som när vi använder det för att beskriva Ukrainas motstånd mot Rysslands anfall.
I Sverige handlar det om att rädda svenska liv. Men vad händer när vi nu är på väg in i Nato?
— Fredrik Wenell
Det råder ingen tvekan om att den svenska Försvarsmakten är till för att försvara vår nation. I Sverige handlar det om att rädda svenska liv. Men vad händer när vi nu är på väg in i Nato? Markförbanden som statsministern säger sig vara villig att sända. Gäller det också försvar av Erdogans Turkiet? Är det något vi får på köpet för att vara delaktiga i försvarsalliansen?
[ Prepperprästen: En kristen utgångspunkt är att inte sticka ]
Den kritik som prins Harry nu får utstå för att han, enligt Guardian, säger sig ha dödat 25 talibaner och beskriver det i termer av att spela schack är motsägelsefull. Han blir kritiserad som säger att ”vi i militären inte räknar antalet människor vi dödat”. Men är det inte vad han faktiskt gjort? Dödat 25 människor? Vi vet också att försvaret mot terrorismen utförs med hjälp av drönare tusentals mil från slagfältet på ett sätt som kanske inte liknar schack men väl dataspel.
Den amerikanske krigsveteranen Stan Goff menar i sin bok Borderline: Reflections on War, Sex, and Church att stridernas verklighet gör att det är nödvändigt att tala om fienden i termer av opersonliga objekt. Det är svårt att döda människor. Det förstår alla och därför blir Sergej och Ahmed reducerad till objekt som ska ”slås ut”.
[ Elisabeth Sandlund: Natofrågan klyver nationen när opinionen svänger ]
Det är viktigt att inse att arbete inom försvaret alltid sker med risk för både det egna och fiendens liv. Visst behöver varje land ett försvar, men alla som rekryteras och vill arbeta inom försvaret kan inte söka sig dit i tron att det är ett vanligt jobb. Det är ett uppdrag med sitt eget och fiendens liv som insats. Om det måste vi tala klarspråk så att alla individer som söker sig till olika yrken i försvaret vet vad man av fri vilja är villig att ge sitt liv för.
Vi har tillsammans ett ansvar att försvara våra nära och kära och därför är det bra att regeringen vill utöka civilplikten. Om vi menar allvar med att vapen är det sista alternativet i vårt försvar borde vi släppa lös kreativiteten om hur vi kan bjuda motstånd på andra sätt som inte förminskar fienden till objekt som ska ”slås ut”.
[ Krigsvinter, modiga iranskor och intensiv hbtq-debatt präglade 2022 ]
