Brasiliens huvudstad Brasilia har de senaste veckorna gått igenom liknande trauma som Washington i USA för nästan exakt två år sedan. Upplopp med våld mot framför allt byggnader som parlamentet, presidentens arbetsplats och högsta domstolen liknar i mångt och mycket attackerna på USA:s Kongress 6 januari 2020.
Jair Bolsonaro, Brasiliens expresident, vägrade delta i officiella ceremonier när efterträdaren Lula da Silva installerades i sitt ämbete 1 januari i år, vilket har stora likheter med expresident Donald Trumps beteende. Det är första gången en president vägrat i den unga demokratin med sin demokratiska konstitution från 1988. De tre maktcentra, den lagstiftande, juridiska och exekutiva makten symboliseras av de attackerade byggnaderna.
För en vecka sedan greps Brasiliens tidigare justitieminister Anderson Torres. Torres misstänks för samröre med upploppsmakarna. Han anklagas också för underlåtenhet i sitt senaste jobb som säkerhetschef för Brasilia.
Det är uppenbart att även demokratiskt valda ledare och partier kan bära embryon till auktoritärt och despotiskt ledarskap. I dag lever 70 procent av världens befolkning i diktaturer och från 2012 till 2021 minskade antal länder med liberal demokrati från 42 till 34. År 1928 fick det nationalsocialistiska partiet i Tyskland endast 2,6 procent i valet. 1932 fick man 37 procent av rösterna och 230 mandat i riksdagen. Resten är historia.
Det har till och med funnits kristna ledare som uttalat sig för och bett om en militärdiktatur.
— Lennarth Hambre
Det finns en spridning av liknande politiska motsättningar i flera länder i Sydamerika, exempelvis Peru och Paraguay. Paraguay upplever en högervind som i Brasilien och Venezuela har den största flyktingkrisen i världen efter Ukraina.
[ Steven Crosson: Luras inte av Bolsonaros kristna täckmantel ]
Även brasilianska kyrkor och samfund upplever betydligt större polarisering än tidigare. Bolsonaro har fortsatt starkt stöd från evangeliska kristna, vilket Steven Crosson tidigare skrivit om på ledarplats (8/10 2022). Bolsonaro är själv katolik och hans hustru är med i en baptistförsamling. Även om kyrkornas samfund vanligtvis förhållit sig neutrala har dessa extrema yttringar skett genom profilerade pastorer mer lokalt. Kristna ledare har tagit ställning bland annat genom offentlig bön, stöd och påverkan inför valet 2022. Pastorer har stått på lastbilsflak med offensivt stöd för Bolsonaro. Det har till och med funnits kristna ledare som uttalat sig för och bett om en militärdiktatur.
Under Bolsonaros tid vid makten har det demokratiska utrymmet blivit mindre. Före pandemin var det 15 miljoner som inte hade mat för dagen. Efter pandemin var det 33 miljoner. Att få i gång det civila samhället när det gäller antikorruption genom stöd till en växande kyrklig rörelse är extremt viktigt. I sju städer i nordöstra Brasilien genomförs nu ett program mot korruption kring barns rättigheter. Brasilianska evangeliska alliansen som har en helhetssyn på evangeliet tar avstånd från upploppen i Brasilia.
Brasilien behöver nya namn och nya ledare som står fria från det korrupta systemet.
— Lennarth Hambre
Även sådana som inte är starka stödjare av Brasiliens nya president Lula da Silvas politik ger sitt stöd därför att det är trots allt är en president man får kritisera. Det finns dock fortsatta anklagelser och tecken på att Lula verkligen har sysslat med korruption och hur han blev befriad från sina tolv år i fängelse har väckt frågetecken. Det som gör det svårt för röstande kristna att navigera är att det finns uppenbara brister i ledarskap på båda politiska sidor i en utbredd korruptionskultur. Brasilien behöver nya namn, nya ledare ur en bredare del av folkrörelserna som står fria från det korrupta systemet. För oss med medborgarskap i en mångårig demokrati med stark folkrörelsekaraktär krävs inlevelse och förbön för att förstå de brasilianska kristnas situation.
[ Ökat stöd för Bolosonaro bland evangelikala men väljargruppen är splittrad ]
När kristna rörelser välkomnar politiska ledare som profetiska frälsare, vilket delvis skett i både Syd- och Nordamerika, är kyrkan illa ute. Visst kan kristna engagera sig politiskt – med sanning som grund. Men det uppstår ett mycket farligt konfliktområde när makten inte längre värnar sanningen. Politiska företrädare som blandar politiska ambitioner med kristna anspråk riskerar att gå och att leda andra vilse i en kultur där systematisk korruption råder. Här krävs det noga urskiljning.
Jesus utvecklar dialogen med den romerska makten, den tidens ockupationsmakt och auktoritära strukturer och han betonar att han har kommit för att vittna om sanningen. Jesus är tydlig: Mitt rike hör inte till denna världen. Ska enskilda kristna ge sitt stöd till politiker bör det vara sådana som värnar sanningen i mycket högre grad än Donald Trump, Jair Bolsonaro och Lula da Silva.
[ Lennarth Hambre: Så undviker du Lis Truzz öde Ulf Kristersson ]
