Efter lite drygt elva år som partiledare för Centerpartiet lämnar nu Annie Lööf posten i samband med extrastämman 2/2. Enligt egen utsago är det dags att titta på Disneyfilmer med sina barn utan mobilen i handen. Det sista året har varit turbulent, inte minst när det framkom att hon fått utstå mordhot. Hot som går längre tillbaka. Partiledare är de som bär den tyngsta ryggsäcken för det politiska samhällsklimat som vuxit fram.
Vad kommer Lööfs eftermäle att vara? Själv önskar hon att vi ska minnas henne som en idépolitiker som stod upp för värderingar som inte var förhandlingsbara, mot rasism och främlingsfientlighet. Hon säger själv att hon inte främst sökte makten utan snarare genomslag för Centerpartiets idéer, det hon själv kallar för grön liberalism. För tidigare Alliansväljare kommer hon kanske främst bli ihågkommen för att hon valde att ge stöd till Magdalena Andersson (S) – som i januariavtalet.
Lööfs ekvation inför valet – att stoppa ytterkantspartierna – var inte helt enkel. Det tyckte inte heller väljarna, vilket blev slutet på hennes era. Men misslyckade valstrategier och hat och hot åsido. Annie Lööfs förmåga att trots heta politiska debatter kunna skilja på sak och person är föredömlig. Den kommer väl till pass när Jimmie Åkesson och Lööf ska gå på fotboll tillsammans och se favoritlagen – Mjällby AIF och IFK Värnamo – göra upp om segern. Det går att vara djupt oense men ändå mötas som människor.
[ Annie Lööf talar i stället för statsministern på förintelsens minnesdag ]
