Sverige har nolltolerans mot bruk av narkotika, trots det har vi högst antal döda per hundratusen invånare i EU (81 st). Det är uppenbart att svensk narkotikapolitik behöver förändras.
En lösning som allt oftare hörs är att legalisera cannabis. Några ungdomsförbund vill avkriminalisera all narkotikaanvändning. Det har skett en kraftig förskjutning i synen på droger i allmänhet och cannabis i synnerhet. Aftonbladet och Svenska Dagbladet har under januari publicerat var sin artikelserie som visar att bruket är betydligt mer utbrett än vad som tidigare antagits. Och det gäller i hela samhället.
Ett annat exempel på normalisering är att Kristdemokraternas Europaparlamentariker Sara Skyttedal öppet medger att hon tagit droger vid några tillfällen och förespråkar numera en legalisering av cannabis.
Retoriken att knark är bajs, som ett statligt projekt basunerade ut mellan 2003–2007, fungerar helt enkelt inte längre.
Legaliseringsivrarna menar att det finns flera skäl att få till stånd en liberalisering av lagarna. Ett är att den illegala marknaden göder gängkriminaliteten. En legalisering skulle avväpna gängen, menar de. Men precis som Frida Park tidigare påpekat är det mycket som tyder på att gängen skulle hitta andra vägar att tjäna pengar. En legalisering skulle knappast ruinera dem.
Men är valet att ta droger verkligen som att välja grön eller röd mjölk?
— Fredrik Wenell
Ett annat skäl är att de farhågor om att man utvecklar ett beroende omedelbart om man testar droger enligt forskningen är kraftigt överdrivna. Om risken är så liten måste det vara upp till varje individ att välja själv, menar de. Det är på ett sätt en sympatisk hållning. Ska staten alltid lägga sig i vuxna människors fria val, även om det handlar om att ”rekreationsröka” cannabis, eller testa andra droger för den delen?
Men då ser man valet att ta droger som något som inte är konstigare än att välja grön eller röd mjölk. De allra flesta som brukar droger utvecklar inte ett missbruk, men det är omöjligt att säga vem som kommer göra det. Det är alltså som att spela rysk roulette. Missbruket uppstår ofta på grund av en kombination av genetiska, socioekonomiska och psykologiska faktorer. Forskning visar också att unga löper en dubbelt så hög risk att bli beroende om de brukar cannabis. Det är de mest utsatta som riskerar att råka illa ut eller de vars konsekvenstänkande ännu inte är fullt utvecklat.
[ Frida Park: Svensk kristenhet bör förbereda sig för att slippa bli tagen på knarksängen ]
En legalisering eller avkriminalisering av narkotika innebär också, precis som socialminister Jakob Forssmed (KD) konstaterar, ett slags legitimering. Det finns alltså skäl att anta att ungdomar skulle uppfatta en avkriminalisering som ett godkännande, med följd att fler skulle testa. Ett rimligt antagande som följer av det är att antalet missbrukare skulle stiga och med dem samhällskostnaderna för den vård alla är överens om att staten ska erbjuda.
[ Sara Skyttedal talar ut om psykisk ohälsa och narkotika ]
Så nej, det är inte vilket val som helst att testa droger. Det finns all anledning att vara självkritisk gällande svensk narkotikapolitik men att välja en väg som innebär att fler riskerar att drabbas av missbrukets avigsidor är alltså en ytterst tveksam väg att gå.
