Ledare

Förslaget om att dra in bidragen lika väntat som snödropparna om våren

Fredrik Wenell: Men den är för viktig för demokratin för att dra in allt stöd, Ludvigsson

Det blåser snålt kring folkbildningen. Riskrevisionen riktade redan i höstas stark kritik mot folkbildningens aktörer. De konstaterar att ”det finns brister i alla led.” Så kan vi naturligtvis inte ha det. Skattepengar ska hanteras varsamt. Det är väl känt att fyra studieförbund på Järvafältet fått betala tillbaka 35 miljoner kronor av det stöd de mottagit trots stora brister.

Det blir inte lättare att Sameh Egyptsons nu godkända avhandling pekar ut det muslimska studieförbundet Ibn-Rushd som en inte obetydlig del av Muslimska brödraskapet inflytande i Sverige. Hans forskning ska naturligtvis fortsätta att prövas. Det är en del av processen, men nu är den godkänd och ska därför betraktas som vedertagen forskning.

Föga förvånande vill Svenska Dagbladets ledarskribent Maria Ludvigsson (15/2) dra in allt stöd till studieförbunden och folkbildningen. Ett förslag lika väntat från en ledarskribent på SvD som att vi snart ser snödropparna växa upp i rabatterna. Hon anger ett par skäl. Dels naturligtvis de uppenbara bristerna som riksrevisionen visat. Dels en ideologisk kritik – staten ska inte stödja civilsamhället med bidrag. Det ska vara fritt från statliga inblandning.

Det är helt uppenbart att Folkbildningsrådet inte har fullgjort sitt uppdrag på ett tillfredställande sätt.

—  Fredrik Wenell

Visst vore det en dröm att vi hade ett fritt civilsamhälle. Men givet det skattetryck vi i dag har, vilket också Ludvigsson är kritisk till, vore det märkligt om inte en del av skattekakan gick tillbaka till initiativ som tas i den del av samhället som sitter trångt mellan stat och kapital. Det handlar inte bara om rättvisa utan också om att det är helt nödvändigt att få till finansiering eftersom folkbildningen behövs för en levande demokrati. Och på den punkten har studieförbunden historiskt haft stor betydelse.

Ett betydligt mer konstruktivt förslag vore därför att reformera folkbildningen. Precis som när det gäller friskolor med konfessionell huvudman kan svaret inte vara att stoppa alla för att några missköter sig utan ha en träffsäker tillsyn med skarpa verktyg och följa upp dem som inte sköter sig. Det är helt uppenbart att Folkbildningsrådet inte har fullgjort sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt. Det duger inte, det måste bli betydligt bättre.

Studieförbund och folkhögskolor behöver värnas eftersom de utför en mängd aktiviteter som i slutänden innebär en besparing för staten. Tusentals människor har givits bättre förutsättningar för ett arbete, antingen genom att kunna fullgöra motsvarande gymnasienivå eller genom rehabilitering. Tiotusentals invandrare har fått möjlighet att lära sig svenska, vilket är helt nödvändigt för integrationen. Inom folkhögskolor har det funnits tid att utveckla metoder så att människor som inte ens kunnat läsa och skriva på sitt eget språk har fått möjlighet att lära sig det på svenska.

Ludvigsson vet att skatteskutan inte är så lätt att vända och därför finns ingen så hög skattesänkning i sikte att civilsamhället kan ges möjlighet att stå på egna ben. Till dess behöver folkbildningens finansieras med statliga medel och givetvis noggrant följas upp så att de håller högsta kvalitet.

Fler artiklar för dig