Ebba Busch är säker på sin sak. I just detta fall handlar frågan om var de frikyrkliga väljarna har gått. I en intervju med Dagen säger Busch att de frikyrkliga väljarna har rört sig högerut, till Moderaterna och Sverigedemokraterna. ”Men det är väl inte frikyrkofolket som går till SD?” frågar Dagens Jacob Zetterman. ”Jo. Så är det.” svarar Busch. Hon fortsätter: ”Det är väl bara att titta på statistiken, SD har gått fram jättestarkt bland återkommande kyrkobesökare.”
Varje gång en politiker uttalar sig med bombsäkerhet finns det skäl att stanna upp. Så även när det gäller hur de frikyrkliga väljarna faktiskt röstar och rör sig. Ad fontes!
Låt oss först titta på samtliga väljare. Enligt Valu 2022 var knappt hälften av KD:s väljare sådana som även valet innan hade röstat på KD. Trogna väljare alltså. Av de som övergett KD i samma val jämfört med valet innan gick cirka 37 procent högerut, till Moderaterna gick 22 procent av väljarna och till Sverigedemokraterna gick 15 procent. Cirka 16 procent av väljarna gick i stället till partier som kan benämnas ligga längre vänster ut på skalan, C, L, S, och MP. Sammantaget finns det absolut en grupp väljare som rört sig från KD till SD. Men den är faktiskt ungefär lika stor som de väljare som gick vänsterut.
Hur var det då med de regelbundna kyrkobesökarna som Ebba Busch talar om? I denna grupp finner vi alla kyrkobesökare, inkluderat besökare till Svenska kyrkan. Bland dessa har under senaste tre val ungefär var fjärde person lagt sin röst på Kristdemokraterna. Det har gått lite upp och lite ner men sammantaget ingen större förändring. För Sverigedemokraterna finns en ökning bland de kyrkoaktiva, från 4 procent 2014 till 14 procent 2022. Men att dessa skulle komma direkt från gamla kristdemokratiska väljare går inte att utröna med någon säkerhet av statistiken. De kan lika gärna komma från Moderata väljare, eller något annan parti. Eller från flera andra partier.
Varje gång en politiker uttalar sig med bombsäkerhet finns det skäl att stanna upp.
— Steven Crosson
Om vi fortsätter att titta på specifikt frikyrkliga blir det ännu svårare. Något bra dataunderlag finns egentligen inte. Det finns undersökningar (bland annat från Dagen), men underlagen är så pass små att det inte går att uttala sig med någon säkerhet om hur det egentligen ligger till. Det ärliga svaret är alltså att ingen med säkerhet kan veta hur frikyrkoväljares röstmönster förändrats under senare år.
Så hur kan Ebba Busch vara så säker i uttalandet gällande hur kyrkobesökare och frikyrkobesökare röstar? Kanske sitter hon på annan data än vad forskarna gör? Så kan det ju vara, och då vore det ju intressant om fler kunde få ta del av den informationen.
Men det kan också vara så att tvärsäkerheten är ett sätt att försvara strategin att röra sig högerut. Under åren har många frikyrkligt aktiva (men absolut inte alla) känt sig obekväma med hastighet och ton när det kommit till förändrad migrationspolitik och nedprioritering av bland annat bistånd. Då kan det hända att det behövs ett internt och externt narrativ att även frikyrkoväljaren rört sig mot Sverigedemokraterna, något som motiverar den nya hållningen. Men om den berättelsen inte stämmer? Är det inte att riskera att slira på sanningen?
[ Regeringen satsar 50 miljoner på särskilt utsatta - hoppas på kyrkorna ]
