I skrivande stund befinner jag mig på Nyhemsveckan strax utanför Mullsjö. Vart ögat än når kryllar det av barn, unga, vuxna och äldre som samlats på en plats med rik historia för att dela gemenskapen och tron tillsammans. Alla borde åka på en konferens i sommar! Och det finns många att välja bland!
Visst finns det en risk att en del åker dit för att få sig ”en snabb fix” för att klara sig resten av året. Men är det så fel? Faktum är att för många av dem jag möter på kristna konferenser har gudstjänsterna, lovsången, gemenskapen, barnaktiviteterna och nattmötena blivit en del av ens dna. Det är här de blir en del av något större, något som går utöver den egna ungdomsgruppen eller församlingen. Och bara det gör det värt att åka de där milen, sova på liggunderlag eller i sovsal – att få uppleva att vi är många som tror. Och vi inte bara tror – vittnesbörden, utställningarna, informationsfilmerna, samtalen med biståndsarbetare eller missionärer – allt detta visar att vi är många som också lever vår tro, i vardagen, när konferensen är slut. Det hjälper oss att lyfta blicken!
Vardagstron när konferenser är slut är viktigast, det är den som bär. Men att vara kristen på egen hand är inte enkelt. Vi behöver varandra. I den tid som nu är, i ett av världens mest sekulariserade länder, är det en lisa för själ och ande att tillsammans med tusentals andra lyfta armar och röster till skyn i lovsång och bön. Har du möjlighet? Åk.
