Förberedelsen inför Natos strategiska möte i Vilnius blev dramatiskt för Sverige. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan gjorde nya utspel inför förhandling på högsta nivå. Många experter spekulerade om konsekvenserna för Sverige in i det sista.
Vid en sen pressträff på måndagskvällen rapporterade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg nyheten att president Erdogan beslutat att medverka till att Turkiets parlament så snart som möjligt ska ratificera Sverigeansökan. En lättad statsminister Ulf Kristersson kunde meddela att parterna var överens om att avtalet från Madrid 2022 ska fullföljas.
I raden av de som kommenterat beslutet är Jan Eliasson, mångårig internationell diplomat och biträdande generalsekreterare för FN. Jan Eliasson framhåller i en kommentar att det är viktigt att Sverige fortsätter att fokusera på det breda globala ansvaret och inte bara fokuserar på den sfär som Nato representerar.
[ Elisabeth Sandlund: Natofrågan klyver nationen när opinionen svänger ]
Eliasson har rätt. Sverige har en lång erfarenhet av internationella insatser av global karaktär. Som aktiv part i internationell medling, stora internationella biståndsinsatser och flyktingarbete kan Sverige även i fortsättningen spela en viktig roll i internationella konflikter. Radikalt ökade anslag till försvaret måste inte leda till fortsatta begränsningar av biståndet. Fattigdomsbekämpning och långsiktigt demokratibistånd kan på ett effektivt sätt hindra att konflikter skapas. Sverige har ett ansvar för långsiktiga och uthålliga insatser oavsett var behoven uppstår, oavsett medlemskap i Nato eller ej.
[ Dagens ledarredaktion: Höj biståndet och skippa värdekolonialism ]
