Barn med rik tillgång till böcker och berättelser får ett större ordförråd och kan etablera goda relationer till både text och bild skriver Anne-Marie Körling i boken Väck läshungern från 2018. Om man betänker att historien beskrivit oss kristna som läsare borde även vi se det som en utmaning. Körling, tidigare Sveriges läsambassadör, skriver, ”att vi genom vår egen vardagsläsning visar att texter är både vägledande, utmanande och underhållande. Och att de sätter fart på vår fantasi och kreativitet”. Exakt samma sak uppnås i den personliga läsningen av Bibeln och annan god kristen litteratur.
På samma sätt som alla som jobbar med läsinlärning varnar för att läsförmågan försämras och kunskapen går ner gäller det även församlingar, organisationer, bibelskolor och teologiska fakulteter. Dessutom riskerar predikningar i församlingens ibland enda gudstjänst under veckan att i sina ambitioner till popularisering alltför lite vända sig till Bibeln. För få av texterna läses och ansträngningar blir för svaga i att på ett begripligt sätt ge ett bidrag som hjälper församlingsmedlemmar i vardagen och ännu mindre stimulera till vardagsläsning. Det blir mer av betraktelse eller teologisk reflektion.
Det är trots allt den personliga och gemensamma läsningen som avgör vad som sker i en människas tro och liv. Personlig läsning och reflektion ger möjlighet till en kristen världsbild, förståelsen för de stora och avgörande kristna frågorna och en möjlighet att tänka Guds tankar. Att likt Körlings formulering för barn ha en tro på att även de bibliska texterna kan skapa en relation till själva texten, men framför allt till personen Jesus Kristus. Att läsa så att Jesus får komma till tals, ge vägledning och utmaning. I allra bästa fall få fart på både fantasi och kreativitet som ger personlig och andlig utveckling.
[ Dagen dokument: Kvinnor läser Bibeln mest i Sverige ]
Situationen är klart oroväckande. Visserligen är det inte måttet av kunskap som avgöra det kristna livet. Men brist på kunskap leder inte sällan till en osund andlighet. Här har ledarskapet i den lokala församlingen ett stort ansvar att beskriva, stimulera och uppmuntra till läsning. Alltför ofta ger församlingen upp i frågan om att utrusta och vägleda genom Ordet.
Kyrkorna måste uppvärdera sin relation till Bibeln
— Lennarth Hambre
Vad måste göras? Smågrupperna i församlingen behöver få möjlighet att läsa texter i relation till det som är församlingens predikotema. Struktur för personlig läsning måste presenteras. Sociala medier, appar och digital läsning för verktyg har sin plats, men med all konkurrens i utbudet på dessa plattformar får vi vaka över så att det inte drar oss bort från läsningen. Ibland kan vi stimuleras av att läsa och pröva en ny eller annorlunda översättning eller en andaktsbok med utgångspunkt i texterna. Vi har aldrig tidigare haft fler översättningar av Bibeln på svenska till vårt förfogande.
Kyrkorna måste uppvärdera sin relation till Bibeln och bli läsare igen. Utan bibliska referensramar har den lokala församlingen ingen anknytningspunkt hos lyssnarna när Guds ord predikas. I en sådan situation kan vilken villolära eller nonsensbudskap som helst presenteras från talarstolarna.
[ Dagen dokument: Kan man vara kristen och inte läsa Bibeln ]
