”Det är en tid av ökad konflikt runtom i världen. Jag ber att vi gör allt vi kan för att skydda varandra. Jesu ord verkar mer relevanta än någonsin. Gör mot andra som du skulle vilja att de gör mot dig. Det är universella värden men något som sammanför de abrahamitiska religionerna. De (orden) påminner oss om att föreställa oss hur det är att gå i våra grannars skor”. Vet du vems citatet är?
I jul- och nyårstider skrivs ofta några av de bästa texterna och talen med de längre linjernas anslag. Tillbakablickar blandas med spaningar in mot framtiden, ofta med avstamp i hoppet som följer med julens budskap.
Orden i inledningen av denna text skulle mycket väl kunna komma från en pastor eller en präst men de kommer från kung Charles III när han den 25 december från Buckingham Palace höll sitt andra jultal. Ett tal där det var tydligt att han är medveten om världens lidande men mitt i det uppmanar oss alla att tjäna varandra. ”Jesu födelse kom att tjäna hela världen. Det är ännu viktigare när tiderna blivit svårare. Att använda det Gud har gett oss med vishet. Mitt hjärta har värmts av exempel på hur människor bryr sig om varandra. För att de vet att det är det rätta att göra” sa kung Charles också i sitt tal.
Att använda det vi har fått på bästa möjliga sätt. Det låter enkelt men kan kännas så förtvivlat svårt. Jag tror att Jesus vet det. Han talar om vår brist på självinsikt och om hur vi själva är med och skapar revor i den stora livsväven där vi alla har vår uppgift och plats. Vi kan tala om andra människors fel, men vara blinda för våra egna. Eller också fastnar vi i något som kan leda till självanklagelser och tror att vi är maktlösa. Men när vi vågar oss närmare Gud öppnas våra ögon och anklagelserna tystnar. Och om vi lyssnar noggrant kan vi höra honom kalla oss vid namn och vi kan få vara med och skapa något nytt.
När vi bryr oss om och tjänar varandra skapas ett ”togetherness” som är ordet kung Charles använder i sitt tal. På svenska skulle vi behöva en kombination av synonymerna gemenskap, samhörighet och gemensamhet för att helt fånga innebörden.
[ Med handen på Bibeln lovade kung Charles att tjäna ]
Vi människor har en inre klocka. Vi känner av ljus och mörker, årstider och så de där milstolparna som kommer. De som får oss att ta nya tag och kanske gå i en annan riktning.
Klockslaget på nyårsaftonen är ofta en sådan där milstolpe där vi får ställa oss frågorna: Vad har jag gjort med och av det år som just flytt? Och vad vill jag med det år som ligger framför?
Kanske kan ett av svaren för framtiden få bli något som både Jesus och kung Charles nu skickat med oss där vi tar ännu ett kliv i vår förmåga att föreställa oss hur det är att gå i våra grannars skor.
Gud tror nämligen på den här världen, och på oss. Det finns en framtid, och ett hopp. Ett togetherness.
[ Felicia Ferreria: Dagen behöver sina vänner mer än någonsin ]
