I dag, den 2 februari, är det kyndelsmässodagen. En av de äldsta kristna högtiderna, men också en av de minst kända. Ursprungligen var dagen en del av den judiska tradition där det nyfödda barnet, i det här fallet Jesus, fyrtio dagar efter födelsen bars fram i templet.
Kyndelsmässodagen har sedan dess kommit att förknippats med ljus. De ljus som skulle användas under året bars fram och välsignades i kyrkan. Och även de nyfödda barnen kom att välsignas.
I tider av mörker med krig, terror, hat och klimatförändringar är det både fint och nödvändigt med stunder av hopp. Stunder där vi påminner oss om, och tackar för, de många ljus som lyser upp världen.
Som de personer som brottats med droger, kriminalitet och destruktivitet som kommer i kontakt med en kyrka och får sitt liv förändrat. Till exempel Heart Sthlm som kommit att bli en plats dit man kan komma direkt från gängmiljön rakt in till bön och lovsång.
Eller den ensamstående mamman Nina, som kom att bli av med boende efter separationen. Efter en tid av hopplöshet, stress och att inte kunna vara med barnen hörde hon av sig till Stadsmissionen och kunde på så sätt få ett hem för sig och sina barn.
Och de många församlingar som runt om i Sverige som växer. Där man har fokus på Jesus samtidigt som gemenskap och ett starkt socialt inslag ofta är en bärande del. Generösa, nytänkande, varma, ljusa mötesplatser med tron i centrum.
