Som ett av världens rikaste länder är det djupt problematiskt att Sverige fortfarande har minst 27 000 hemlösa, vilket motsvarar en medelstor svensk kommun. Visserligen har situationen förbättrats något sedan 2017 men nu vräks även barnfamiljer som Stadsmissionens tidigare rapporterat om.
Socialstyrelsens senaste rapport betonar att hemlöshet kan leda till långvarig social utestängning och innebära ett personligt lidande. Det finns en stor grupp som själva ordnar tak över huvudet genom tillfälligt boende hos vänner och andra privatpersoner, men berättelserna om att ständigt vara på jakt efter en varm övernattning är alltför många. För akut hemlösa blir härbärge en lyx. En alltför stor grupp övernattar i offentliga lokaler, i trappuppgångar eller offentliga toaletter. Föga förvånande är hemlösheten mer utbredd i kommuner med 70 000 invånare eller fler. Där bor två tredjedelar av alla hemlösa.
Grunden till hemlöshet uppges inte sällan för kvinnor vara våld i nära relationer och psykisk ohälsa. Människor som samhället i större utsträckning bör värna och försvara. Här gör visserligen civilsamhället stora insatser men samhället i stort måste bättra sig. Tidigare undersökningar och rapporter visar att kvinnor i mycket större utsträckning än män tar skada eller lider brister inom den psykiatriska vården. Den ekonomiska överenskommelsen mellan regeringen och Sveriges kommuner och regioner för 2023 omfattade totalt 1,6 miljarder kronor vilket är på tok för liten insats när vi ser resultaten.
[ Frida Park: Sluta att blunda för de hemlösa ]
Kartläggningen visar också att minst 9 400 barn är berörda av hemlöshet. Nästan 4 100 av dessa barn bodde med sin eller sina föräldrar i långsiktig boendelösning med biståndsbeslut. Flest barn vistades vid undersökningen på skyddade boenden och akutboenden med sin mamma. Barn som inte har en fast punkt i tillvaron utsätts för stora risker. Inte minst resultaten i skolan riskerar att påverkas starkt och svårigheten att bygga goda relationer till kompisar påverkar barnen under lång tid framöver.
Barmhärtighet är ett av Kyrkans viktigaste uppdrag.
— Lennarth hambre
Det som också just nu är på minussidan är att den så kallade strukturella hemlösheten ökar. Den innefattar en allt större grupp av människor som inte lider av psykisk ohälsa eller missbruk, utan som lever i ekonomisk utsatthet med svag förankring på arbetsmarknaden. Här är samhällets skyddsnät avgörande.
Långtidsarbetslösheten ökade under pandemin och har inte kommit ner till tidigare nivåer. Ambitionen från regeringen att flera ska leva på arbetsinkomst i stället för bidrag är god men i lågkonjunktur får långtidsarbetslösa allt längre väg tillbaka till arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens förbättrade och resurskrävande stöd måste snarast visa på resultat.
I allt detta utmanas Kyrkan att bli mer av vardagskyrka än gudstjänstlokal på söndagen. Hjälp med myndighetskontakter och god rådgivning, en lunch, varm dusch eller lite nya rena kläder göra stor skillnad. Barmhärtighet är ett av Kyrkans viktigaste uppdrag.
[ Tvåbarnsmamman Nina var bostadslös - fick hem via Stadsmissionen ]