Den rysk-ortodoxa kyrkan har, enligt säkerhetspolisen, använts som en plattform för underrättelseinhämtning och till att bedriva påverkan mot såväl Sverige som mot utflyttade ryssar boende i Sverige. Moskvapatriarkatet stöder anfallskriget mot Ukraina och tar emot pengar från den ryska staten. Efter att detta uppdagats har Myndigheten för stöd till trossamfund valt att dra in myndighetens stöd till samfundet.
Uppgiften att ett kristet samfund brukas av främmande makt för spioneri borde chocka. Men när det gäller hur den ryska staten agerar kan detta knappast komma som en överraskning för någon. Under Putins ledarskap har landet rört sig i en allt mer totalitär riktning där allt från rättsväsende, undervisning och kyrka används för att tjäna regimen.
Sverige och svensk kristenhet får inte vara naiva inför vad som är ett reellt säkerhetshot. Detta inte bara för att det gäller vårt eget lands säkerhet utan också för den ryska diasporan skull som är av intresse för den ryska staten.
Som Dagens ledarsida tidigare (7/6) påpekat behöver Sveriges kristna råd noga reflektera noga kring vilka som ska ingå i den ekumeniska gemenskapen. Även om det är förståeligt och lovvärt att av teologiska skäl vilja upprätthålla syskonbanden även till den som beter sig som man inte önskar är det viktigt att fråga sig var gränsen går. Kanske är det vid krigshets? Eller vid rysk finansiering? Eller vid spioneri? Om inte där så vore det intressant att veta var i så fall gränsen faktiskt går.
[ Säkerhetsexpert efter bidragsstoppet: ”Rysk-ortodoxa kyrkan hör inte hemma i SKR” ]
