Som Dagen rapporterat om skiljer det sig åt mellan de konfessionella skolorna – från inga behöriga lärare alls till så gott som alla behöriga (95 procent).
Varför spelar detta roll? Lärarlegitimationen ska borga för att eleverna får likvärdig utbildning i respektive ämne. Visst kan det finnas specialfall där lärare har legitimation i andra ämnen, till exempel matematik, och saknar någon uppsats för att ha behörighet även i till exempel fysik. Men varje skola som vill verka för att utbildningen håller en god kvalitet bör prioritera arbetet för att undervisande lärare också har legitimation. Detta är särskilt avgörande för en skolform som återkommande är starkt ifrågasatt i samhällsdebatten.
Handlar det om stad och land, detta att vissa skolor har svårt att rekrytera lärare med behörighet att undervisa i sina ämnen? Det är inte oviktigt. Liknande mönster finns även bland skolor med kommunala huvudmän. Lärarbristen är skriande och skolor som har svårare att konkurrera med till exempel lön och attraktiva levnadsvillkor är de som drabbas hårdast. Lägg därtill att konfessionella skolor ofta efterfrågar lärare som delar skolans värdegrund eller står bakom profilen. Då blir utbudet av lärare än mindre.
Konfessionella skolor kan inte lösa lärarbristen på egen hand. Det är ett samhällsproblem och behöver hanteras så. Det behövs tusentals fler lärare i Sverige. Och det behövs många fler kristna lärare i Sverige.
[ Hela listan: Så många behöriga lärare har kristna grundskolorna ]
