Nyheter långt borta – lågt engagemang. Nyheter nära – högre engagemang. Nyheter om företeelser som riskerar att vara ett hot mot den egna vardagen – ännu högre engagemang. Så ser medielogiken ofta ut. Mönstret går igen i engagemanget för bistånd, för flyktingar och klimat – för att nämna några områden. Men det som händer långt borta kan om inte förr så senare utan tvekan ha inverkan på den nära vardagen. Det gäller inte minst miljökatastrofer eller flyktingströmmar. Och även sådant som sker långt borta kan ha stor vikt – oavsett om Svensson i Blomstermåla märker något i sin vardag eller ej. Som de 76 länder som går till val under 2024.
I år är det, som ledarsidan nämnt tidigare, supervalår. I fler länder än någonsin under ett och samma år enligt The Economist, kommer olika nationella val hållas. Redan nu, i april, har bland annat Ryssland hunnit avverka sitt spel för gallerierna-val och den sköra demokratin Pakistan har valt sin president. Framöver väntar till exempel Storbritannien, Brasilien, USA och Indien. I flera av de riktigt folkrika länderna på jorden avgörs det vilken inriktning landet ska få – ökad demokrati eller en auktoritär inriktning?
Som om det inte vore nog varnar flera experter för att AI-styrda påverkansoperationer kan komma att påverka valen på olika sätt. Flera videos föreställande politiker som visat sig vara falska sprids på nätet och det blir allt svårare för väljare att avgöra vad som är verkligt och vad som är påhitt. Det här är naturligtvis allvarligt ur ett demokratiskt perspektiv.
Verkliga val bygger på principen att väljarna får ta del av information som skapar möjlighet till att kunna ta ställning för eller emot ett parti eller en kandidat. Om dessa möjligheter decimeras tillräckligt mycket finns det fog för att fråga sig hur fria de demokratiska valen egentligen är.
Att Ryssland och Kina har stora intressen att påverka presidentvalet i USA är känt sedan länge. Pengar till lobbygrupper eller kampanjer, påverkansoperationer i sociala medier och på andra sätt, kan påverka hur väljarna röstar. Om det också de facto påverkar valutgången är svårare att slå fast. Men i takt med att AI förfinar sina metoder samtidigt som att mediekonsumenter inte förbättrat sin källkritik ökar risken. Valen som pågår under 2024 kan avgöra flera års inriktning för många nationer i en långt ifrån stabil global värld – alltså har många intresse av att påverka utvecklingen.
Vissa har motiv att vilja ha en fortsatt instabil omvärld och kunna tjäna pengar på försvarsindustrin. Andra vill påverka så att allierade når makten i länder som kan tippa maktbalanser till exempel i regioner eller i olika internationella forum. Andra vill utnyttja polariseringen till att flytta fram sina egna positioner i hemlandet, som i Iran eller Ryssland. Det är bara några av alla intressen. Det har nog sällan varit så viktigt för den som anser att friheter och rättigheter bör gälla även utanför Svea rikes gränser att hålla sig uppdaterad och vaken.
Varför inte be en bön för varje val? I år kan mycket avgöras.
