Iranska diktaturens bödlar har på nytt igen visat vad en skurkstat går för. De stöder Hamas i Gaza och Hizbollah i södra Libanons kraftfulla ansträngningar för att förgöra Israel. Bryter ständigt mot mänskliga rättigheter och förföljer oliktänkande. Fångutväxlingen med Sverige utgör en form av människohandel, där människor blir en växlingsbar valuta. Fångutväxlingen för en knapp vecka sedan blev Sveriges fösta officiella, där två oskyldigt dömda svenska medborgare utväxlades mot livstidsdömde iraniern Hamid Noury.
Iran har inte bara ett repressivt beteende mot sina egna – inte minst kvinnor – som riskerar sina liv för frihet. I förföljelsen efter ”Kvinna, liv, frihet”-upproret har demonstranter utsatts för tortyr, våldtäkt och utomrättsliga avrättningar, allt enligt Amnesty International. Det pågår också en systematisk förföljelse av kristna och att konvertera till en annan religion är enligt regimen förenat med dödsstraff. Men inte nog med det. Iran har bedrivit säkerhetshotande verksamhet i och mot Sverige under flera år. Säkerhetspolisen konstaterar att attentatsplaner med kopplingar till Irans säkerhetstjänst, där gängkriminella använts som ombud, har stoppats vid flera tillfällen i Sverige.
[ Frida Park: Gasattackerna mot flickorna i Iran så ser ren ondska ut ]
Fångutväxlingen med Hamid Noury är sig ett problem. Dömd till livstids fängelse för massmord, brott mot mänskliga rättigheter, ett folkrättsbrott som aldrig får förringas. Det blev endast fem år av det straffet avtjänat i svenska fängelser. Något som framstår oetiskt men nödvändig för att rädda svenska medborgare som straffats utan grund och rättslig prövning. Regeringens bedömning och beslut var trots allt oundvikligt.
Händelseutvecklingen påminner oss om de svenska medborgare och andra orättfärdigt förföljda som utan rättvis prövning fortsatt sitter i fängelser.
— Lennarth Hambre
Under 2022, några månader efter att Johan Floderus dömts och fängslats i Iran, skärpte svenska UD reseavrådan till Iran. Ändå reste Saeed Azizi dit hösten 2023 för att reda ut en del personliga angelägenheter efter sin mors död. Respekt för UD:s reseavrådan är av största vikt, inte minst till totalitära stater som Iran.
Besvikelsen hos hustrun till Ahmadreza Djalali måste ses i ljuset av den kamp familjen kämpar för hans frigivning. Att hon anklagar den svenska regeringen för att ha blivit sviken när hennes man lämnats kvar i Iran behöver man ha förståelse för. Samtidigt vet vi väldigt lite vad som skett bakom kulisserna, vilket gör det svårt att göra en rättvis bedömning. Att Djalali lider efter åtta år i Evinfängelset är att uttrycka det milt.
Händelseutvecklingen påminner oss om de svenska medborgare och andra orättfärdigt förföljda som utan rättvis prövning fortsatt sitter i fängelser under outsägligt svåra omständigheter. Det gäller forskaren vid KI Ahmadreza Djalali i Evinfängelset i Teheran såväl som författaren och dramatikern Dawit Isak fängslad i Eritrea och förläggaren Gui Minhai i Kina efter en dom på 10 år 2020. Sverige måste fortsätta att göra sitt yttersta för att de ska frisläppas. Många flera i Afrika, Asien och Mellanöstern är förföljda för sin tro och övertygelse. De behöver alla vårt stöd, opinionsyttringar och förbön.
