Under slutet av förra veckan kom de så: antagningsbeskeden. För många var spänningen hög inför inloggningen och de efterlängtade gröna bokstäverna med texten ”antagen”. För dem som in på läkarprogrammet, lärarutbildningen eller den där spännande A-kursen som man hoppats på länge var glädjen stor.
Men alla kom inte in på den där önskade universitetsutbildningen. Speciellt i år var konkurrensen hög om de mest eftertraktade utbildningsplatserna. Det har världsekonomin, neddragningar, inflation och uppsägningar sett till.
För den unga generationen är det en osäker tid som ligger framför.
— Steven Crosson
För den unga generationen är det en osäker tid som ligger framför. I den återkommande Ungdomsbarometern får unga svara på hur man ser på framtiden. Det är en delvis nedslående läsning.
Allt färre upplever den egna ekonomin som trygg och stabil och fler känner sig stressade över hur det ska gå ihop sig med pengarna. För dem som nyligen tagit gymnasiestudenten och nu tar ett första jobb eller ser fram emot den första terminen på universitetet känns kanske den första bostaden långt borta. Om de bara visste hur rätt de har.
[ Fredrik Wenell: Äktenskapet är inte det som gör en människa hel ]
Höga räntor och upptrissade bostadspriser gör att allt fler bor hemma allt längre – långt upp i vuxna år. Även om man kommit in på drömutbildningen och kanske ett relativt välbetalt jobb hägrar om några år så är det en ny ekonomisk verklighet som väntar.
Flera av de saker som tidigare generationer tagit för givna – som ett eget boende eller resor – kan för dagens unga bli svåra att uppnå. De unga som nu växer och tar sina första steg ut i vuxenvärlden kommer antagligen vara de första på många generationer som inte får det bättre än sina föräldrar.
Men det är inte bara den egna ekonomin som är osäker för den yngre generationen. Klimatet och världsfreden är bara två av de stora moln som ligger i horisonten. Rysslands krig i Ukraina. Hamas anfall mot Israel och det efterföljande kriget i Gaza.
Det är kanske inte så konstigt att dagens unga i allt högre grad vänder sig åter till traditionella värden – vilket är en av konstaterandena i Ungdomsbarometern. Familjen blir för de yngre mer betydelsefull. De nära relationerna. De små gemenskaperna. För många unga blir dessa saker mer och mer viktiga när omvärlden och framtiden blir osäkrare. Det som historien har visat sig fungera men som modernisterna i sin iver har gjort sitt bästa för att städa ut framstår då som allt mer tilltalande.
För allt fler, även de utan en bakgrund i kyrkan, blir det också naturligt med ett sökande efter livets mer bestående och meningsfulla hörnstenar. Där det tidigare var pinsamt att vara kristen finns det i dag en större öppenhet, även i Sverige, för dem som söker sin tro. I en tid när det individuella projektet och det postmodernistiska idébygget inte förmår ge några svar framstår kyrkan som en fast och trygg punkt. Inte bara på kultursidorna, utan även bland epatraktorerna och på trädäcken. Och bland de nya studenter som om några veckor tar sina första steg ut på landets högskolor.
[ Fredrik Wenell: Föräldrar borde lära barnen att be ]
