En hel värld håller nu andan inför att en ny ledare ska väljas för det stora, inflytelserika landet i väst. Vem som är president i USA har genom historien upprepade gånger visat sig ha långtgående implikationer. För landet, men också långt utanför dess gränser. Beroende på vem och vilka som suttit vid rodret så har det kunnat leda till både fred och bättre livsvillkor för människor såväl som till krig och katastrof.
Vi ser kanske ännu tydligare vikten av goda ledare när sådana saknas. Tyvärr har både den republikanska kandidaten och den sittande presidenten lämnat mycket att önska. Runt om i världen finns gott om exempel på ledare med stor makt men med mycket dåliga ledarskapsegenskaper.
Forskningen kring vad ett gott ledarskap är har fullständigt exploderat i vår tid. I början av 1900-talet gällde centraliserad makt och kontroll, på 1940-talet började synen på gruppen att ta mer plats, 1960-talet handlade om ledarskap som beteende och på 1980-talet visade forskning att det gällde att ha allt – vilja, se gruppen, se individen, hållbarhet och transparens. Ledord alla ledare förvisso borde sträva efter.
Här finns en fantastisk möjlighet att påverka genom gott ledarskap.
— Felicia Ferreira
Men det tycks som om teorierna blivit fler men de verkliga ledarna färre. Vad är det som egentligen gjort de stora ledarna, dem vi ser eller har sett upp till? De som kliver in i kaotiska situationer och skapar lugn och ordning? Det är ofta svårt att härröra till en eller annan ledarskapstrend och många gånger arbetar de i det fördolda utan att söka rampljuset.
Kyrkan har lång erfarenhet av andligt ledarskap. Men även här tappar en del ledare i förtroende. Det tycks som om lära och ideologi inte samstämmer med det utövade ledarskapet. En utmaning i kyrkans värld kan vara att det andliga ledarskapet uppfattas som något som ligger bortom forskning, beprövad erfarenhet och ibland helt enkelt sunt förnuft.
Jag kan inte låta bli att undra om det inte borde vara fler ledare som kan acceptera utmaningen eller kallet att ta ännu större kliv i att också integrera andra erfarenheter från kunniga yrkesmänniskor, inom till exempel HR eller andra delar av näringslivet, med det andliga ledarskapet.
Kyrkor och församlingar ska förstås akta sig för att agera och operera som rena företag. Men den sekulära världen har länge levt med teorierna kring ledarskap. Här finns en fantastisk möjlighet för fler att nå längre i att påverka en församling, ett samhälle eller varför inte hela nationen genom gott ledarskap. Ett sådant kräver både en god analys och något av en profetisk klarsyn i hur vägen ska bära framåt. Fler äldstekårer och styrelser som inte resignerar från ansvar på grund av dåligt teologiskt självförtroende utan som analyserar och ställer kloka, ibland kritiska, frågor för att komplettera pastorns andliga ledarskap.
I tider av oro, onödig polarisering och polemisering behövs det ledare att ta rygg på som ser värdet av motstånd men också insikt och dialog.
[ ”Det var en speciell upplevelse att så tidigt bli ifrågasatt för min ålder” ]
