Tiden för en ny svensk översättning av Nya testamentet gjord av Svenska bibelsällskapet närmar sig. Nya provöversättningar har presenterats under våren, senast Jakobsbrevet nu i juni. Arbetet ska bli klart 2026 och vi får snart vänja oss vid förkortningen NT26 i våra bibelappar.
Behövs ytterligare en bibelöversättning? Frågan är berättigad utifrån att det kan synas kort tid sedan vi fick bibel 2000. Men översättningen i bibel 2000 av Nya testamentet är från 1981 (NT81). Det händer mycket med såväl språk som med nytestamentlig forskning under 45 år.
De många svenska översättningar som finns är, precis som Bibelsällskapets representanter Brandt och Göranzon skriver i en debattartikel här i Dagen den 22/5, en hjälp och en resurs när det gäller att tränga djupare in i Ordet. Många med frikyrklig hemvist är väl införstådda med samtal i smågrupper om bibeltexternas betydelse. Där är tillgång till olika svenska översättningar en guldgruva för att förstå texters innebörd.
När Bibelsällskapet gör en översättning är det stora delar av det kyrkliga Sverige som mobiliserar krafterna. Huvudmän är kyrkor och samfund med stöd av bland annat Svenska Akademien och Kungliga Vitterhetsakademien. Det är bra att staten inte längre är delaktiga i arbetet. Bibelöversättning är kyrkans uppgift.
Det är bra att staten inte längre är delaktiga i arbetet. Bibelöversättning är kyrkans uppgift.
— Öyvind Tholvsen
Med de finansiella och personella resurser som finns kan man göra ett grundligt arbete. Texterna är ute på remiss till olika grupper av såväl språkexperter som framtida användare, där även allmänheten bjuds in att ge synpunkter.
Det som gör en ny översättning motiverad är de principer för översättningsarbetet som nu valts. Ambitionen är att kombinera en nutida, naturlig och begriplig svensk språkdräkt med trohet mot den kultur som präglade tiden texterna kom till i. En mindre betoning på nutidsanpassning märks också tydligt i de texter som vi kan ta del av. Texterna kommer troligtvis upplevas kärvare. Det borde kunna bli en styrka att läsaren ges mer tuggmotstånd.
[ Mikael Tellbe: Bibelns auktoritet sitter inte i en viss översättning ]
En annan högt prioriterad princip är konkordans. Det innebär att ett ord i den grekiska grundtexten så långt det går ska översättas med samma ord på svenska. För bibelläsare som inte kan grekiska men som vill förstå linjer i Bibeln blir denna princip till stor nytta.
Att NT81 inte hade ett mer inkluderande språk var ett misstag som skapar oreda när bibeltexter läses i församlingslivet. Valet av söner och bröder i stället för barn och syskon eller bröder och systrar snävar in grundtextens mer inkluderande innebörd. I NT26 är detta äntligen åtgärdat.
Bibeltexterna är kraftfulla och ger gemensamma berättelser vidare till nya generationer. Ska de bli ihågkomna och få den inverkan som bara Guds ord kan få, borde kyrkorna läsa dem i samma språkdräkt. NT81 har inte självklart haft den förmågan, kanske särskilt inom delar av frikyrkan. NT26 har klart större potential. Det skulle vara en stor styrka för kyrkan i Sverige om det blev så.
[ Frikyrkopodden: Kritiken mot Bibel 2000 fick dem ta fram en ny ]
