För bara några veckor sedan såg det ut som att det amerikanska presidentvalet skulle bli en gäspig föreställning, en tävling mellan två åldriga herrar som skulle göra sitt bästa för att ta ära och heder av varandra. Omvärlden och amerikanerna själva frågade sig om dessa två verkligen var den bästa laguppställning amerikanerna kan uppbåda. Demokraterna gjorde uppenbarligen detsamma och lyckades till sist övertyga president Joe Biden om att inte ställa upp till omval. Nu är det som att någon blåst nya vindar in i USA-politiken.
Tvärtemot vad tidigare president Barack Obama och förra talmannen Nancy Pelosi önskat, valde Biden att ge sitt stöd till sin vicepresident, Kamala Harris. Om Biden ansågs vara för gammal för att ställa upp för att leda landet i fyra år till var det många demokrater som tvekade ifall Harris hade erfarenhet och tyngd nog. Men det blev ingen öppen process på Demokraternas konvent, där Harris nu också formellt antagits som partiets presidentkandidat.
[ Pastorer i USA ställer sig bakom Kamala Harris ]
Nu blåser flera opinionsvindar Harris väg, inte minst har hon lyckats öka stödet för Demokraterna bland svarta väljare, från 69 till 74 procent, enligt siffror från Yougov. Många svarta kristna ledare har öppet sagt att de stöttar Harris, inte minst för att de menar att hennes politik visar omsorg om svaga och utsatta i samhället. Andra är öppet kritiska på grund av Harris liberala abortpolitik. Samtidigt hårdnar matchen om de abortkritiska väljarna efter det republikanska partiets beslut om att ta bort formuleringar om att driva på ett konstitutionellt förbud mot abort.
Den friska blåsten in i valrörelsen har även gett Republikanernas kandidat, Donald Trump, luft i lungorna. Nyligen utsatt för mordförsök har Trump återvänt till livet med besked. Han själv och många vita evangelikaler har sagt att Gud räddade hans liv eftersom Gud har utvalt honom till att bli näste president. Har man sett rekonstruktionsvideon av skjutningen är det uppenbart att Trump var en hårsmån från döden. Men uttalanden om att Gud därmed utvalt honom till näste amerikanske president är vanskliga. Hur hanterar man sin teologi ifall det visar sig att han inte vinner? Det kan bli knepigt.
I sitt första tal efter skottet som träffade örat lät Trump som om nära-döden-upplevelsen gjort honom mer diplomatisk, med fokus på att ena landet. Men det dröjde inte länge innan han ångade på som förut, kallade Harris för dum och att hon har lågt IQ. Nyligen publicerade Trump konspirationsteorier på sin egen sociala medier-kanal Truth Social om att Kamala Harris ska ha stulit presidentkandidatrollen från Biden och att Biden kommer försöka återta sin kandidatur.
[ Steven Crosson: Goda skäl att vara tacksam att Trump inte mördades ]
Med Trumps många klavertramp och förkärlek till konspirationer försöker en del kristna hitta strategier för att ignorera vad han säger och i stället fokusera på hur väl han uppfyller de löften han gett sina evangelikala väljare. Det kräver sin tribut. En del sätter i stället sitt hopp till Trumps val av vicepresident, J D Vance, senator i Ohio. Kanske kan han bidra till att balansera Trump? Vance, författare till uppmärksammade Hillbilly elegy, konverterade till Katolska kyrkan 2016, något han inte är ensam om. Washington Post skriver att det finns en framväxande rörelse där den hierarkiska Katolska kyrkan, med stabilitet och värnandet av fasta värden, ses som föredömlig bland konservativa.
Kanske kan Vance bidra till att balansera Trump?
— Frida Park
Den förhållandevis politiskt oerfarne Vance (i alla fall nationellt), var 2016 mycket kritisk till Trump men har sedan ändrat sig. Vances politiska uttalande skiljer sig inte mycket i stil och innehåll mot Trump och det finns heller inga tydliga tecken som tyder på att Vance egentligen bidrar till att attrahera andra väljare än de Trump redan har i sin ask, något som annars brukar väga tungt i valet av en vicepresident.
[ Trump: Harris är antisemit och barnamördare ]
I det avseendet har Kamala Harris lyckats något bättre. Hennes val av vicepresidentkandidat, lutheranen Tim Walz, guvernör i Minnesota, USA:s lutherantätaste delstat eftersom många invandrade från Sverige på 1800-talet, har goda möjligheter att attrahera väljare i de viktiga granndelstaterna Wisconsin, Michigan och Pennsylvania. Båda partierna tror att de måste vinna dessa för att säkra presidentskapet.
Tim Walz beskrivs som både liberal och progressiv och synar man hans politiska förslag och röstande framstår han som något av en amerikansk variant av en svenskkyrklig socialdemokrat. Budgetöverskottet valde han att lägga på skolmat och sjukvård för immigranter i stället för skattelättnader. Han har medverkat till att avskaffa flera abortrestriktioner, skydda könsbekräftande vård för transpersoner och legalisera visst bruk av marijuana. Skulle Walz bli vicepresident skulle han bli en av de första lutheranerna någonsin på den posten.
Kristna har alltså att välja mellan en republikansk presidentkandidat som ser sig som samfundsoberoende, ihop med en katolsk konservativ vicepresidentkandidat, och en demokratisk baptistisk presidentkandidat, ihop med en luthersk vicepresidentkandidat. Det borgar för möjligheten till många spännande teologiska samtal under valrörelsen.
Skulle Walz bli vicepresident skulle han bli en av de första lutheranerna någonsin på den posten.
— Frida Park
Opinionsundersökningar haglar, senast skrev Forbes att Harris har vind i seglen: Hon leder med 4 procentenheter, med 48 över Trumps 44 procent. Men bortom frågan om kandidaternas religiösa samfundstillhörighet finns de stora frågorna som till exempel religionsfrihet, polarisering och respekten för människolivets okränkbarhet.
På vilket sätt kommer de olika kandidaterna värna religionsfrihet: rätten att fritt välja att tro, byta tro eller avstå från att tro – och att leva i enlighet med sin tro? På vilket sätt kommer presidentkandidaterna lyckas överbrygga den djupa klyfta som söndrar Amerika, inte minst den som blir synlig när Trump gärna vurmar för den dåtid Harris ofta uttalar sig föraktfullt om? Hur kommer de värna det okränkbara människovärdet? Hur vill de arbeta för klimatet? Hur ska de bidra till fred i omvärlden, i Ukraina, i Israel? Frågorna är många.
Det är inte alldeles säkert att de nya laguppställningarna gjort det enklare att vara kristen väljare i USA. Många är övertygade, andra osäkra. Apropå möjligheter till spännande teologiska samtal, ett av de viktigaste är behovet av en uppgörelse med osund teologi. Här behöver kyrkorna göra sin hemläxa. Och friska valvindar till trots, riktigt svårt blir det för kristna som vill värna om den kristna trons grundvalar: som till exempel både omsorgen om utsatta och främlingar och det okränkbara människovärdet vid livets början och slut. Med de kandidater som nu står till buds är det inte en enkel ekvation att lösa. Det liknar mest ett jagande efter vind.
[ Felicia Ferreira: Gott ledarskap kräver både analys och profetisk klarhet ]
