24 februari 2022 kommer för alltid stå inristad i historien som datumet då Putin invaderade Ukraina. Vilket datum kommer vi rista in för att markera slutet på kriget – och vem kommer stå som segrare? Det är till stor del upp till EU och omvärlden. Och till viss del även Kyrkan.
I ett krig finns få vinnare, tusentals har dött och åter tusentals lider svårt. Men får Ukraina omvärldens stöd, ett stöd som är nödvändigt för att försvara sig mot Rysslands orättfärdiga angreppskrig, både ekonomiskt och militärt, kan Putins styrkor till sist besegras och Ukrainas och Europas frihet försvaras.
Europa bör inte göra sig några illusioner. Om inte Ukraina står ryska armén emot är hotet mot andra länder, inte bara de närliggande, reellt. När amerikanska president- och vicepresidentkandidater svajar betänkligt angående stödet till Ukraina vore det ett fatalt misstag att lita till uncle Sams plånbok eller trupper. Det talas om att EU bör öka sina insatser och att medlemsländerna bör komma överens om en andel av BNP för att stötta Ukraina. Det kan vara en väg, inte minst eftersom det som gjorts hittills bevisligen inte varit nog för att stoppa Putins storhetsvansinne.
Samtidigt tycks det finnas små hoppfulla tecken. Ukrainska styrkor har nyligen intagit och kontrollerar nu ett större landområde i den ryska regionen Kursk, enligt en ukrainsk talesperson med syfte att försvara sina medborgare – inte att annektera rysk mark. Att ukrainska styrkor rycker in i Ryssland kan tvinga ryska styrkor att omgruppera från ukrainsk mark och därmed skänka andra fronter en välbehövlig lättnad.
Vilket datum kommer vi rista in för att markera slutet på kriget – och vem kommer stå som segrare?
— Frida Park
Det finns sådant som tyder på att Ryssland får svårt att fortsätta det krig man troligen räknade med skulle bli mycket lättare och kortare än vad det sedan visade sig bli. Ryska soldater skickas på löpande band in i döden, nya rekryteras i tusental från länder som Syrien och Sudan. Granater köps in från Nordkorea. Men enligt flera experter kommer detta inte vara nog. Den ryska krigsekonomin går på knäna och vapenindustrin hinner inte producera materiel nog. I detta läge blir det avgörande att Ukraina får fortsatt, och ökat, stöd från omvärlden och i synnerhet från Europa. Orden om att Ukrainas sak är vår får inte visa sig vara munväder.
Befolkningen i Ukraina lider svårt efter två och ett halvt års krig. Det är inte bara soldater som dödats, lemlästats och traumatiserats, även kvinnor, barn och äldre har drabbats hårt. När kriget väl är över, kommer det ta decennier att bygga upp landet igen. Och det kommer ta decennier att läka de sår kriget åsamkat städer, byar, hem och familjer.
Mitt i tillvaron av ofattbar sorg och död kan Kyrkan bli en bärare av hopp. De ukrainska församlingarna behöver vårt stöd, vår hjälp, våra förböner – så att de kan fortsätta hjälpa och verka för att Kristusljuset ska kunna skina in i det ondskefulla mörkret. Den världsvida kyrkan bör fortsatt sätta press på sina ryska trossyskon: att Rysslands orättfärdiga angreppskrig skulle vara ”heligt” är en ren lögn. Kyrkans uppgift är alltid att verka för fred.
[ Ny patriark vållar oro bland ortodoxa - har uttryckt stöd för Ryssland ]
