Nyligen friades Richard Jomshof (SD) från anklagelser om hets mot folkgrupp, som Dagen skrivit om. Bakgrunden var att Jomshof på sociala medier delat två islamkritiska bilder. De två bilderna framhäver muslimer och Pakistanier på ett negativt sätt. Satir säger Jomshof själv. Men att kalla dem rasistiska och islamofoba ligger närmre sanningen.
Det är givetvis högst olämpligt att sprida nidbilder av religiösa och etniska grupper. Det gäller för varje medborgare och i ännu högre grad för ordföranden i riksdagens justitieutskott. Här hade man kunnat förväntat sig en högre grad av mognad av riksdagsledamoten i fråga.
Att Jomshof återkommande uttrycker kritik mot våldsam islamism må så vara. Antidemokratisk, våldsbejakande islamism är en av de stora utmaningarna som det svenska samhället behöver förhålla sig till. Men det innebär inte att det på något sätt därför är moraliskt acceptabelt att håna pakistanier eller muslimer i största allmänhet.
Gruppen muslimer är stor och innefattar många personer som delar de demokratiska värderingar som Sverige vilar på. Flera som valt att flytta till Sverige har gjort det just för den frihetliga, demokratiska ordning som gäller här. Att då dra alla muslimer över en kam, oavsett om så sker via tal, skrift eller i bild, är djupt olämpligt.
Den nedlagda förundersökningen sätter två viktiga principer emot varandra. Dels yttrandefriheten som är en grundläggande del av den demokratiska ordningen. Att varje medborgare får delge sina åsikter och ståndpunkter bidrar både till en öppen debatt och till rättvisa.
Men det finns tillfällen när den enes rätt att yttra sig riskerar att hota den andres rätt till trygghet. Det är därför som minoriteter skyddas genom lagen om hets mot folkgrupp, en lagstiftning som började gälla kort efter andra världskriget.
I en perfekt värld hade lagen om hets mot folkgrupp inte behövts. Då hade människor använt sig av sin yttrandefrihet på ett sätt som inte riskerat medmänniskors säkerhet och trygghet. Där är vi dock inte. En ordning där minoriteter skyddas är därför nödvändig och det är välkommet att fall som misstänks gå över gränsen granskas av rättsväsendet.
Det är lätt att dra en parallell mellan Jomshofs agerande och vad som pågår i den svenska vänstern just nu. Även där sprids nidbilder och sjungs det ramsor som är rasistiska. Dock inte mot muslimer utan mot judar. Att Vänsterpartiet i Malmö, som Expressens Linda Jernek skriver, gör tummen upp åt sina företrädare som sprider grovt judehat är oacceptabelt. Lika oacceptabelt som det är när ledande sverigedemokrater sprider hat mot muslimer.
Att Jomshof friats från anklagelserna om hets mot folkgrupp innebär inget carte blanche. Breda nedlåtande generaliseringar och hat är moraliskt förkastligt. SD och V behöver hålla rent hus mot de uttryck för rasism och hat som förekommer i de egna leden. Det gäller bland lokala partiföreträdare likväl som bland partiernas främsta företrädare.
[ Steven Crosson: Vänsterpartiet måste hålla rent mot antisemitismen ]
