Att endast en av åtta svenska pastorer, eller tretton procent av de som svarat på Dagens enkät, säger att de skulle rösta på Trump, slår tydligt fast den väsentliga skillnad som finns mellan svenska och amerikanska pastorer i synen på politik.
Det är självklart inte okomplicerat att göra en undersökning av hur ett lands pastorer ser på ett annat lands presidentval. Hur insatta svenska pastorer är i amerikansk politik vet vi inte. Om resultatet är en bild av pastorernas syn på de värderingsfrågor som är viktiga för amerikanska pastorer som exempelvis abortlagstiftning eller skyddet för religionsfriheten, är också högst oklart. Däremot kan många svenskar, som är vana vid en stark offentlig sektor som garant för en jämlik vård, skola och omsorg, ha en naturlig sympati med Demokraterna i ekonomisk politik. Detta gäller sannolikt även många pastorer.
Det överraskar att så många svenska pastorer tar ställning politiskt. En undersökning som Lifeway Research har gjort, visar att trots att 97 procent av amerikanska pastorer säger att de kommer att rösta i valet, vill hela 23 procent inte berätta hur de tänker rösta. 2016 och 2020 var motsvarande siffror tre och fyra procent. En del tyder alltså på att svenska pastorer är mer benägna att berätta hur de skulle rösta (om de kunde) i det amerikanska valet.
Men det som är helt klart är att tesen, bland annat framförd av kyrkohistorikern Joel Halldorf, om den mycket stora skillnaden mellan europeisk och amerikansk evangelisk kristenhet bekräftas i och med denna undersökning.
Det blir en stor utmaning främst för amerikanskt församlingsliv att återupprätta förtroende i Sverige och Europa framöver.
— Öyvind Tholvsen
Det som blir mer och mer uppenbart är att färden över Atlanten väl aldrig känts så lång och strapatsfylld som nu. Under många år var trafiken mellan kyrkor i USA och i Sverige stor. Amerikanska förkunnare var frekventa talare på konferenser, deras böcker översattes till svenska och ledare från Sverige åkte till USA för inspiration. Efter att Trump 2016 valts till president med stöd av vita evangelikalas röster ändrades detta.
[ Steven Crosson: Blir Trump president riskerar hotnivån mot Sverige att öka ]
Politiseringen av amerikanskt församlingsliv på ett sätt som går helt på tvärs med många värderingar som präglar svensk och europeisk frikyrklighet, har nära på omöjliggjort det breda utbytet mellan våra länders kyrkor. Självklart finns det också andra faktorer bakom denna utveckling, men politiseringen är definitivt en av de viktigaste.
Att så många amerikanska kristna ledare har gett sitt stöd till Donald Trump trots hans sätt att tala om meningsmotståndare, trots hans misogyna agerande, trots hans vårdslöshet med sanningen och trots hans famösa hantering av stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021, har 87 procent av svenska frikyrkopastorer sannolikt svårt att ta in.
Republikanska evangelikala väljare hade möjlighet att rösta fram en annan kandidat under våren, men tog inte den chansen. Det blir en stor utmaning främst för amerikanskt församlingsliv att återupprätta förtroende i Sverige och Europa efter utvecklingen från 2016 och framåt.
[ Unik Dagenundersökning: Så skulle svenska pastorerna rösta i USA-valet ]
