I dagarna samlas tusentals människor runt omkring kyrkogårdar och i kyrkor för att tända ljus och minnas det som gått före under allhelgonahelgen. Men många firar också den relativt nya traditionen halloween. Kyrkorna har en lång tradition och ett brett kunnande om att finnas till för människor i livets alla skeenden, inklusive döden. Det gör att församlingar och kyrkor blir naturliga samlingsplatser vid livets övergångar.
Den moderna människans förhållande till döden är något helt annat än hur tidigare generationer tvingades vara och närvara i dödens närhet. När barnadödligheten var högre och många dog i hemmet fanns döden nära rent rumsligt medan den i dag ofta har distanserats, professionaliserats och industrialiserats.
Om just döden och döendet handlar veckans avsnitt av Ledarpodden med Philip de Croy, thanatolog, teolog och flitig författare om livet efter detta. Leder samtalet gör ledarskribent Steven Crosson.
de Croy menar att det är något positivt att tillfällena att tala om döden blivit fler. Många människor har ett behov av att tala om och förhålla sig till sin egen död, närståendes bortgång, livet ändlighet och därmed också livets meningsfullhet. Då kan traditioner och riter som att tända ljus vid gravar – en relativt ny tradition som inkommit via katolska influenser – alla själars dag och även en dag som halloween alla bli möjligheter att reflektera och tala om döden och livet efter detta. En chans till reflektion kring evighetsperspektivet.
