Så går världens mäktigaste nation till val. Det amerikanska presidentvalet har av många beskrivits som ett ödesval. Detta inte minst efter som den ena av kandidaterna efter sin förra valförlust vägrade att acceptera valresultatet och var inblandad i stormningen av landets parlament. En dag som av många beskrivits som ett försök till en statskupp.
Hur en eventuell andra period med Donald Trump kan komma att se ut och vad den kommer att innebära för den amerikanska demokratin och för omvärlden återstår att se. Flera bedömare pekar på riskerna med en tygellös Trump, omgiven av lojalister. Oro som inte minst ventilerats av flera tidigare nära medarbetare till expresidenten. Att Trump segrat är dock i skrivande stund långt ifrån färdigt.
Valrörelsen har präglats av ett högt tonläge. Detta är inte bara en konsekvens av MAGA-anhängare. Den progressiva rörelsen har under senare år även de mobiliserat och många amerikaner ser nu med oro på utvecklingen och kompromisslösheten från såväl vänster som höger.
Flera opinionsmätningar pekar mot att Donald Trump under senaste veckor haft ett ökande väljarstöd i flera av de viktiga delstaterna som kan komma att avgöra valet. Men de amerikanska opinionsmätningarna är notoriskt osäkra och behöver ofta tas med en stor nypa salt. Harris har fortfarande en chans att vinna och har än i det sista arbetat med att söka stöd både för sin egen kandidatur och varnat för det hon, helt korrekt, ser som antidemokratiska tendenser i sin motkandidat.
[ Trump vänder sig till unga män och Harris till personer som är rädda för Trump ]
Det finns en stor sannolikhet att ett slutgiltigt valresultat kan komma att dröja. I ett land med över 330 miljoner innevånare kommer det ofrånkomligen uppstå situationer, likt i tidigare val, där tveksamheter uppstår i själva valprocessen. Och detta kan, återigen likt tidigare val, komma att kräva omräkningar eller sätta igång juridiska processer.
Hur kandidaterna hanterar perioden efter valet kommer få stora konsekvenser.
— Steven Crosson
Hur kandidaterna hanterar perioden efter valet kommer få stora konsekvenser. Fredliga och civiliserade maktskiften är en grundläggande del av den demokratiska världsordningen och varje tendens till våld eller icke-legala övertaganden är mycket allvarliga. Som stormningen av Kapitolium för snart fyra år sedan visade.
Det är därför önskvärt att förloraren i presidentvalet, oavsett vem denne är, agerar moraliskt och med värdighet. Lika viktigt är det att vinnaren kommer in i Vita huset med en agenda att arbeta för sitt lands bästa, inte att ta hämnd för gamla oförrätter. Dessvärre pekar mycket på att det senare tycks ligga högt på Donald Trumps agenda.
Samtidigt som man inte bör tona ner riskerna med en eventuell andra Trump-period så finns det också skäl att påminna om att världen överlevde dennes första fyra år. Harris, om hon skulle bli president, är långt ifrån någon perfekt ledare och kommer även hon att möta gigantiska utmaningar. Krigen i Europa och i Mellanöstern, ekonomin och klimatet är alla utmaningar som gott och väl räcker och blir över. Framtiden kommer bli utmanande för USA:s nästa president oavsett vad han eller hon heter.
[ Kamala Harris fick predika i kyrkan söndagen innan valet ]
