För inte så många dagar sedan gick USA till val och republikanernas Donald Trump vann. En hel del kristna väljarna är alltjämt övertygade om att Trump är Guds utvalde, eller i alla fall det mindre dåliga alternativet. Andra kristna förespråkade demokraternas Kamala Harris. Hur många av dem som la sin röst på en av kandidaterna gjorde det utifrån information som var tillförlitlig, opartisk och allsidig? Själva förutsättningarna för att fria val ska vara just fria och demokratiska är ju att väljarna är informerade och fattar välgrundade beslut utifrån fakta. Tyvärr hämtar många kristna sin information från grumliga källor som sociala medier eller alltför vinklade medier. Så också i Sverige.
Det fria ordet har blivit så ”fritt” att det ibland tappat sin koppling till verklighet. Det gör det svårt för väljare, även kristna, att veta vad som är fakta och vad som är falsarium. Fortfarande är det alltför många som går på påverkansoperationer och regelrätt ”fake news” som sprids, framför allt digitalt. I september kom nyheten att Meta (bolaget bakom bland annat Facebook) stänger av ryska statliga källor som utfört hemliga påverkansoperationer på plattformen.
I den digitala värld vi befinner oss i utsätts vi ständigt, i en aldrig sinande ström, för manipulerade inlägg, annonser, bilder, klipp och nyheter. Brittiska tv-bolaget BBC och SVT är två medier som lägger massor av resurser på en verifieringsdesk med uppgift att enbart verifiera foton, filmer och artiklar – är de tillförlitliga, eller är det en del av en påverkansoperation från en främmande makt med uppsåt att söndra och polarisera eller från en aktör med en agenda att påverka väljarna att rösta på den kandidat man ser ekonomiska fördelar med? Detta är en reell säkerhetsrisk. För bara något år sedan tog det en vecka att göra en falsk film med hjälp av AI så att den blev lika bra som en verklig. I dag går det på någon minut.
En av de mest framgångsrika påverkansoperationerna globalt, är lögnen om att svensk socialtjänst kidnappar muslimska föräldrars barn – ”LVU-kampanjen”. Det spelar ingen roll hur mycket statsministern dementerar. Så länge det finns manipulerade klipp som lever vidare online och i människors medvetanden, då lever lögnen vidare. Vilka påverkanskampanjer går kristna på?
Som kristna måste vi vara mycket noga med urskiljningen. Skulle man ställa en fråga till kristenheten om vilken den främsta källan till avgörande livsval är så skulle svaret troligen bli Bibeln. Men för att kunna använda Bibeln som kompass i det verkliga livet behöver man också känna till terrängen. Och terrängen är minst sagt föränderlig.
Faktum är att det faktiskt inte räcker med källkritik. Vi måste också ha källtillit.
— Frida Park
Att vara kyrka i dag innebär att vi måste lyssna dubbelt, som den evangelikala teologen John Stott uttrycker det. Vi måste vara grundade i Bibeln och väl förtrogna med samtiden. Det är inte nog med sociala medier för att känna till den värld som kyrkan verkar i. Inte heller räcker det att läsa enbart sådant som man själv håller med om. Faktum är att det faktiskt inte räcker med källkritik. Vi måste också ha källtillit.
Det finns som bekant inga människor som är helt objektiva, så inte heller journalistik. Men journalistiken måste alltid sträva efter att rapportera allsidigt och opartiskt. Många seriösa medier arbetar precis så. Här får vi som kristna akta oss för att låna oss till ett narrativ som påstår att allt som medier rapporterar är fake news. Finns det då någon sanning över huvud taget?
[ Frida Park: För låga kyrktak och vidöppna bakdörrar ]
Den efter Trumps första tid som president alltmer utbredda synen att ”allt är fake news” innebär att vissa kristna avfärdar medier (”mainstream media”) och nöjer sig med sina egna ekokammare – som man ropar [klickar] får man svar. Det är bra med olika källor, men faran med att enbart gå till källor som bekräftar de egna åsikterna och den egna världsbilden, där algoritmerna därtill visar mer och mer av vad vi väljer att klicka på och lägga tid på, är att vi plötsligt befinner oss i en filterbubbla och konstruerad verklighet.
Svensk kristenhet måste söka efter tillförlitliga källor som arbetar enligt journalistiska metoder: låter olika röster komma till tals, bekräftar flera oberoende källor och eftersträvar allsidighet. Om vår övertygelse är att Guds vilja är något vi som församling prövar tillsammans då måste vi vara noggranna med källorna som vi öser ur, samtidigt som vi övar oss i att lyssna och lära av röster vi inte alltid håller med. På så sätt kan församlingen navigera i en föränderlig värld till vilken den behöver ge evangelium.
Fly alltså ekokammaren. Begränsa algoritmernas tillgång till ditt liv. Håll urskiljning och integritet högt som avgörande värden att eftersträva. Välj källor med noggrannhet. Det är nödvändiga förutsättningar för att som kyrka och församling kunna leva och verka i en tid som denna.
[ Felicia Ferreira: Läs inte bara sådant som bekräftar den egna tron ]
