Julgranarna rivs ner i Aleppo. Detta efter att staden intagits av islamistiska rebeller. Kristna flyr och boende av alla religioner i den uråldriga staden stålsätter sig för nästa omgång av inbördeskriget som aldrig tycks ta slut.
Rebellgruppen i fråga, Hayat Tahrir al-Sham, har sin bakgrund i Islamiska staten och stöds av Turkiet. Mot sig har de den syriska staten som leds av diktatorn Bashar al-Assad, ansvarig för otaliga brott mot den egna befolkningen. På den syriska sidan slåss också ryska soldater, de som kan avvaras från anfallskriget mot Ukraina. Men också Hizbollah är aktivt som stridande part i landet.
Islamister, ryssar, och presidentens egna armé. Banditer som slåss mot rövare. Och mitt korselden och förödelsen står de civila. Barn, mödrar och fäder som får sina liv förstörda av våldet.
För över tio år sedan talade jag med en forskare och expert på regionen som då skakade på huvudet på frågan hur kriget kan få ett slut. Det kan ingen svara på, sa forskaren (vars namn jag dessvärre glömt bort). Ett decennium senare tycks läget vara lika vara hopplöst. Hopplöst på ett annat sätt i och med att nya aktörer gjort entré. För syrierna, speciellt de kristna som nu flyr undan islamisternas välde, är det nattsvart nu när inte ens julgranarna lyser längre.
