Av alla födelser borde Jesus tillkomst vara den mest kända i världshistorien. I decembertider läses julevangeliet och berättelsen om barnet som kom till i ett stall delas åter igen bland kristna runt hela jorden.
Men vad säger egentligen en historieprofessor som tar på sig sina mest källkritiska glasögon om den första julen? Och hur har jularna sedan dess sett ut? Var det lika vackert och stilla som idag, eller var det tidigare mer av ett stökigt firande? För att tala om både den första julen och alla påföljande jular gästas Ledarpodden av Lundaprofessorn Dick Harrison, tillika gästkrönikör på Dagens ledarsida, i sällskap av opinionsredaktör Frida Park och ledarskribent Steven Crosson.
Harrison är tveksam till flera av sakerna som berättas i födelseberättelsen, trots att det är en sådan vacker läsning. Däremot ser han flera andra saker i Jesu liv som historievetenskapligt mer troliga, inte minst det revolutionerande budskap som Jesus förde fram. Att en grupp lantisar från en avkrok kunde sprida sin tro till hela världen pekar på att något i vad de trodde på var extraordinärt.
Att företag som SSAB nu uppmanar sina anställda att säga god helg snare än god jul är löjligt, menar Harrison. Ohistoriskt. Dessutom är jul en högtid som går tillbaka längre i tid än den kristna tron haft fäst i Sverige. Att säga god helg är faktiskt mer kristet än att säga god jul, något som går över huvudet på vissa.
