Ett forskarlag bestående av professorer, docenter, psykologer och överläkare från Sahlgrenska universitetssjukhus med Christopher Gillberg i spetsen skriver i Svenska Dagbladet (den 13 mars) om könskorrigering "som börjar i åldrarna 10–17 år och som blir föremål för experimentella människostudier utan etisk granskning." Debatten de initierar handlar alltså inte om könsdysfori i allmänhet.
Professor Gillberg med flera hissar varningsflagg efter att ha noterat följande:
Antalet barn och unga som söker på grund av oklar könsidentitet har ökat lavinartat de senaste åren.
Läs mer: Forskare kritiserar könsbyten på barn
Det är inte ovanligt att behandling genomförs i strid mot de minderåriga föräldrarnas vilja. Många som står i kö för behandling ångrar sig, detsamma gäller för flera som genomgått den oåterkalleliga behandlingen. Många, kanske majoriteten, av de barn det handlar om har autism eller liknande. Och slutligen menar de att mycket talar för att könsdysfori som startar i sena barn- och ungdomsår hör till en mer genomgripande "vem är jag-problematik".
Det är svårt att förstå hur det som forskarna beskriver kan vara kontroversiellt och i behov av kraftfull moteld.
Att specialister i Region Malmö som svarar i Svenska Dagbladet inte känner igen verklighetsbeskrivningen behöver man lyssna på. Liksom alla andra regioners erfarenheter. Deras invändning motsätter sig inte fördjupade studier och etisk prövning.
Mer oroväckande är det verbala artilleri som isolerar frågeställningen till att enbart handla om könsidentitet och inte tar hänsyn till det Gillberg kallar för en bredare "vem är jag-problematik". Detta tillsammans med en övertro på individens självbestämmande, också i unga år, är det som med all rätt får forskarna att dra i nödbromsen. Det krävs mer reflektion, eftertanke och empiri. Annars är risken stor att historiens dom över inslagen väg blir hård.
Läs mer: Elisabeth Sandlund: Att byta kön är ingen barnlek
Att lyssna på varje individs berättelse och beakta den är helt nödvändigt. Men en överdriven betoning på individens självuppfattning är inte en självklar slutsats av att ta varje ung människas livssituation på allvar. I samband med en presentation av ett nytt lagförslag med syfte att göra det enklare och snabbare att byta kön, också i unga åldrar, skrev de tidigare ministrarna Annika Strandhäll (S) och Alice Bah Kuhnke (MP): ”Den nya lagen ska ta sin utgångspunkt i den enskildes självidentifikation. Det är bara den enskilde själv som kan veta hur hen identifierar sig” (Svenska Dagbladet den 18 maj 2018).
Det står för en politik som betonar individualism bortom rimlighetens gräns. Dessutom på tvärs mot beprövad erfarenhet: En människa blir till i relation, inte bara i förhållande till sig själv.
Politiker och berörda myndigheter behöver lyssna på den tunga forskargruppen från Sahlgrenska. Att ignorera vad de har sett är att i tysthet legitimera ett etiskt obeforskat experiment med barn och unga som försökskaniner.
Läs även | 8 av 10: Stoppa förslag om ungas könsbyten
