Den samhällspolitiska debatten har kommit att bli ett allt större krig om hur verkligheten ska beskrivas. Är Sverige ett land på väg totalt utför med skenande kriminalitet, massinvandring som slår ut välfärdssamhället, svältande pensionärer och de längsta vårdköerna i Europa eller är Sverige en humanitär stormakt med lämpligast värderingar i världen, fantastisk feministisk utrikespolitik och bäst i klassen på klimatåtgärder? Verkligheten finns förstås någonstans mellan katastrof- och solskensbeskrivningarna. Men saknas gör de omsorgsfulla och grundliga framtidsvisionerna.
Ny forskning visar att den politiska kommunikationen, tätt följd av medierna som hakar på, har förskjutits från att tidigare ha handlat om vad politikerna vill, till att nu allt oftare innehålla politiskt färgade verklighetsbeskrivningar. Jesper Strömbäck, professor i journalistik, är en av dem som forskat på området. Han tycker sig se två olika mönster. Ett som han kallar sanningsdynamik och ett annat som han benämner som propagandadynamik.
Sanningsdynamiken har som mål att leverera sann och relevant information, medan propagandadynamiken handlar om att ge verklighetsbeskrivningar som stärker ett visst politiskt narrativ, enligt Strömbäck.
... vikten av att läsa sådant som inte bara bekräftar den egna tron eller identiteten.
— Felicia Ferreira
Även om man inte behöver hålla med om Strömbäcks slutsats att det är vänstermedier som står för sanningsdynamiken och högermedier för propaganda så finns i denna forskning några viktiga påminnelser. Oberoende medier som strävar efter att få fram vad politiker och andra makthavare vill, och inte bara hur de beskriver verkligheten, är oerhört viktiga.
[ Chefredaktören har ordet: Berättelserna som innehåller ljus behöver också skrivas ]
Här vilar ett tungt ansvar på tidningar som Dagen. Men här finns också något överförbart till den kristna kontexten, till oss alla som individer, som handlar om vikten av att ägna sig åt, ta del av och läsa sådant som inte bara bekräftar den egna tron eller identiteten och ignorera allt som inte stämmer överens med ens eget narrativ.
Det kräver att vi lägger ned lite mer arbete. För visst finns fakta, men lika självklart är att fakta inte är otvetydiga. De måste placeras in i ett sammanhang och en berättelse för att bli meningsfulla. Vi måste sträva efter att forma verklighetsbeskrivningar som inte bara springer ur vår egen bubbla. Eftersom vi inte kan hålla reda på allt som finns att veta bygger vår bild av världen på ett urval av fakta och information. Det urvalet måste vi arbeta på för att inte bli placerade i en stor filterbubbla. Sådana bubblor ger inte bara en dålig förståelse av verkligheten, utan kan även bli en grogrund för fördomar och aggressioner.
[ Chefredaktören har ordet: Det här är frågorna Dagen kommer bevaka i valrörelsen ]
