Svensk sexuell frigörelse skapade sig ett globalt rykte. ”Kärleken är fri” spred sig likt slagord från en revolution som gjorde uppror mot vad man såg som en rigid hållning gentemot kärlek och sexualitet och oftast blev föremålet för kritiken kyrkan. Äktenskap – ”bah, kvinnofälla”. Sexualiteten hör ihop med kärlek – ”förtryckande”. Tvåsamhet – ”så gammaldags”. Den svenska teorin om kärlek fokuserade på frigörelse och frånvaro av regler och förtryckande normer. Därför är det rätt intressant, men inte särskilt förvånande, att dagens unga generation har ett större intresse för hållbar kärlek och livslånga relationer, som Dagens chefredaktör Felicia Ferreira skrev om nyligen på ledarplats.
Även SVT nyheter bekräftar bilden och pekar bland annat ut Gary Chapmans De fem kärleksspråken som ett budskap som efterfrågas av många. Oavsett om man anser att teorin bakom Chapmans bok är vattentät, visar det på en pendel som svängt. Unga av i dag saknar och söker efter sätt att förstå sig på sig själv, det egna behovet av djupa och nära relationer – och ens partners behov. Kanske visar det också att deras föräldrar och deras far- och morföräldrar inte förmått dem ge den vägledning de söker.
[ Felicia Ferreira: Alla vill ha kärlek men ingen vågar satsa ]
En expert säger till SVT att religionens frånvaro har skapat ett tomrum som man vill fylla med annat – som självhjälp. Det kan säkert stämma. Men analysen kan göras djupare. Det man tidigare vände sig ifrån och ville avskaffa är vad många nu efterfrågar, med vissa modifieringar. Det är inte främst kyrkan som institution eller religion som trossystem man vänder sig till när man söker efter framgångsrika sätt att nå sina ideal. Men man tvekar samtidigt inte inför att gå till källor som är uttalat kristna. Det är en möjlighet för kyrkor att ta vara på.
Bjud in till samtalskvällar om kärlek och relationer.
— Frida Park
Som Fredrik Wenell skrev tidigare på ledarplats upplever många en meningslöshet och en ensamhet som kan vara svår att hantera. I kyrkan finns en gemenskap över generationer som generöst och välkomnande kan erbjuda vad man söker: meningsfulla och nära relationer. Joel Halldorfs semi-profetiska bok om Gud: Återkomsten visar sig även på det här området: vi behöver och söker oss till små gemenskaper, gärna värdebaserade sådana.
Så ett tips till alla kyrkor som undrar hur de ska kunna nå en ung generation: bjud in till samtalskvällar om kärlek och relationer. Erbjud vad ni redan har: en värdefull gemenskap över generationsgränser där äkthet är tillåtet och välkommet. Låt kärleksspråken ta plats: uppmuntran, tid, gåvor, närhet eller tjänster. Men kanske det viktigaste är att lyfta vad Paulus visste redan på sin tid: Kärleken söker inte sitt. Ett budskap som utmanar den svenska teorin om oberoende som det högsta goda, men som är precis vad unga letar efter.
[ Emma Audas: Är tesen om kärlekens fem språk verkligen bra för oss? ]
