Vilse förr – funnen nu

Läs helgens bibelkrönika: En sopande Gud på våra bleka tavlor?

Gamla testamentet: Jesaja 51:1-3

Hör på mig, ni som strävar ef­ter rättfärdig­het, ni som söker Her­ren. Tänk på klip­pan ni är hugg­na ur, på schak­tet ni har hämtats från. Tänk på Ab­ra­ham, er far, och Sa­ra, som födde er. En en­da var han när jag kal­la­de ho­nom, men ge­nom min välsig­nel­se blev han många. Her­ren tröstar Si­on, ger tröst åt hen­nes ru­i­ner. Han gör hen­nes öken lik Eden, hen­nes öde­mark lik Her­rens trädgård. Fröjd och glädje skall råda där, lovsång­ens to­ner lju­da.

Episteltext: Efesiebrevet 2:1-10

Ni var döda ge­nom era över­trädel­ser och syn­der den gång ni lev­de i dem på den­na tidens och värl­dens vis och lät er le­das av furs­ten över luf­tens ri­ke, över den andemakt som nu är verk­sam i olyd­na­dens människor. Såda­na var vi al­la en gång, då vi följ­de våra mänsk­li­ga begär och hand­la­de som krop­pen och våra eg­na tan­kar vil­le, och av födseln var vi vre­dens barn, vi som de and­ra. Men Gud, som är rik på barmhärtig­het, har äls­kat oss med så stor kärlek att fast vi var döda ge­nom våra över­trädel­ser har han gjort oss le­van­de till­sam­mans med Kristus – av nåd är ni fräls­ta – och uppväckt oss med ho­nom och gett oss en plats i him­len ge­nom Kristus Je­sus. Därmed vil­le han för kom­man­de ti­der vi­sa den överväldi­gan­de ri­ka nåden i sin god­het mot oss ge­nom Kristus Je­sus. Ty av nåd är ni fräls­ta ge­nom tron, in­te av er själva, Guds gåva är det. Det be­ror in­te på gärning­ar, ing­en skall kun­na berömma sig. Vi är hans verk, ska­pa­de ge­nom Kristus Je­sus till att göra de go­da gärning­ar som Gud från början har bestämt oss till.

Evangelietext: Lukas 15:8-10

El­ler om en kvin­na har tio sil­ver­mynt och tap­par bort ett av dem, tänder hon då in­te en lam­pa och so­par he­la hu­set och le­tar öve­rallt tills hon hit­tar det? Och när hon har hit­tat det sam­lar hon vänin­nor och grann­kvin­nor och säger: Gläd er med mig, jag har hit­tat myn­tet som jag ha­de förlo­rat. På sam­ma sätt, säger jag er, gläder sig Guds äng­lar över en en­da syn­da­re som omvänder sig.”

Psaltaren: Psalm 119:170-176

Låt min bön nå fram till dig, rädda mig, som du har lo­vat. Över mi­na läppar skall lovsång flöda, ty du lär mig di­na stad­gar. Min mun skall be­sjunga ditt ord, ty al­la dina bud är rättfärdi­ga. Låt din hand bli mig till hjälp, ty jag har valt di­na befallningar. Jag läng­tar ef­ter din rädd­ning, Her­re, din lag är min lust. Låt mig le­va för att pri­sa dig, låt di­na la­gar va­ra min hjälp. Jag har gått vil­se som ett bort­sprung­et får. Sök rätt på din tjäna­re, ty jag har in­te glömt di­na bud.

---

Sök rätt på ditt får

• Ur söndagens psalm: Låt mig le­va för att pri­sa dig, låt di­na la­gar va­ra min hjälp. Jag har gått vil­se som ett bort­sprung­et får. Sök rätt på din tjäna­re, ty jag har in­te glömt di­na bud.

---

---

Han gör öken till en oas

• Ur söndagens gammaltestamentliga text: Her­ren tröstar Si­on, ger tröst åt hen­nes ru­i­ner. Han gör hen­nes öken lik Eden, hen­nes öde­mark lik Her­rens trädgård. Fröjd och glädje skall råda där, lovsång­ens to­ner lju­da.

---

---

Frälst av nåd

• Ur söndagens episteltext: Ty av nåd är ni fräls­ta ge­nom tron, in­te av er själva, Guds gåva är det. Det be­ror in­te på gärning­ar, ing­en skall kun­na berömma sig. Vi är hans verk, ska­pa­de ge­nom Kristus Je­sus till att göra de go­da gärning­ar som Gud från början har bestämt oss till.

---