Ibland har jag tjänat Gud med inställningen att få lön i enlighet med det avtal som jag själv bestämt
— Katrina Simonsson
Som kristen i ett samhälle uppbyggt på lön efter tjänst, ställs jag emellanåt inför utmaningen att våga släppa taget.
Fredagar har för mig alltid varit veckans höjdpunkt, särskilt som barn då jag fick följa med mina föräldrar och storhandla inför helgen. Min bror och jag fick löftet att om vi skötte oss i matbutiken skulle vi få välja en varsin godispåse när vi kommit fram till kassan. Det var en utmaning eftersom det fanns så många lockande varor vi ville plocka med oss längst vägen. Därför fick mina föräldrar gång på gång påminna oss om det löfte vi hade fått, när vi röjde runt bland varorna. Vårt fokus flyttades då och vi gick lydigt genom butiken, och glädjen blev total varje gång vi åkte hem med en varsin godispåse i handen.
En dag fick min bror en idé att springa iväg och gömma sig i den stora matbutiken för att se om vi kunde hitta honom. Efter några minuter insåg mina föräldrar att Samuel var borta. De bad mig att stå kvar vid kundvagnen och sprang sedan oroligt iväg åt varsitt håll. Som tur var hittade de till slst min bror, rädd, vilsen och ensam. Med en rörd blick tittade pappa på Samuel och sa "Du ska följa efter pappa, pappa ska inte följa efter dig".
För mig blir den här händelsen en påminnelse om söndagens tema, Nåd och tjänst, där Jesus kallar oss att följa honom genom livet. Jesus ger oss löftet, som vi kan läsa om i Matteusevangeliet 19:29-30 att "var och en som har lämnat hus eller bröder eller systrar eller far eller mor eller barn eller åkrar för mitt namns skull, han ska få hundrafalt igen och ärva evigt liv."
Jag och min familj är några bland många miljoner kristna runt om i världen som tackat ja till Jesu kallelse att följa Honom och på grund av det beslutet tvingats fly och lämna allt bakom oss.
Men min övertygelse är att Guds löften bär genom livet, och Han vill gång på gång påminna oss om allt det goda vi ännu inte kan se. Som kristen i ett samhälle uppbyggt på löner, avtal, ordning och reda ställs jag emellanåt inför utmaningen att våga släppa taget om min vilja, mina planer, och alla lockande varor jag vill plocka längst vägen. Ibland har jag tjänat Gud med inställningen att få lön i enlighet med det avtal som jag själv bestämt och jag kan känna igen mig i bönen ur boken ”Barn skriver till Gud”: ”Käre Gud. Jag höll min del av avtalet. Var är cykeln?”
Den bönen har jag bett många gånger i hopp om att Gud ska följa efter mig, och öppna dörrar efter min vilja och mina planer. Jag har känt besvikelsen krypa i hjärtat när jag inte har fått den lön jag önskat. Men i stunder av besvikelse vill Gud komma med sin kärlek och tröst över oss. Som en far en gång sa till sitt vilsna barn "Följ efter pappa".
Guds nåd är större än all den lön vi kan tänka oss. Låt oss därför anta utmaningen som Jesus ger, att följa Honom även när priset är högt. Hans vägar leder oss alltid rätt genom livet, ända fram till alla goda löften som vi ännu inte kan se, men som redan nu är våra tack vare Guds kärleksfulla nåd.
Katrina Simonsson, ungdomspastor i Equmeniakyrkan i Östervåla.
Söndagens bibeltexter
Gamla testamentet: Jesus syraks vishet 11:22–26
Som vågens minsta vikt är hela världen för dig, som en droppe av morgonens dagg, där den faller ner på jorden. Men du är barmhärtig mot alla, därför att du förmår allt, och du överser med människornas synder, för att de skall omvända sig. Du älskar allt som finns till och avskyr ingenting av det du skapat, ty du skulle aldrig ha gett gestalt åt något du hatade. Hur skulle något ha kunnat bestå mot din vilja? Hur hade det kunnat bevaras om det inte hade kallats till liv av dig? Du skonar allt därför att det är ditt, du härskare som älskar allt levande,
Episteltext: Filipperbrevet 3:7–14
Men allt sådant som var en vinst för mig har jag för Kristi skull kommit att räkna som en ren förlust. Ja, jag räknar faktiskt allt som en förlust jämfört med det som är långt mera värt, kunskapen om min herre Kristus Jesus. För hans skull har allt det andra förlorat sitt värde för mig. Jag kastar det på sophögen för att vinna Kristus och få leva i honom, inte med den rättfärdighet som lagen ger utan med den som kommer av tro på Kristus, den rättfärdighet som Gud ger åt dem som tror. Jag vill lära känna Kristus och kraften från hans uppståndelse och dela hans lidanden, genom att bli lik honom i en död som hans – kanske jag då kan nå fram till uppståndelsen från de döda. Tro inte att jag redan har nått detta eller redan har blivit fullkomlig. Men jag gör allt för att gripa det, när nu Kristus Jesus har fått mig i sitt grepp. Bröder, jag menar inte att jag har det i min hand, men ett är säkert: jag glömmer det som ligger bakom mig och sträcker mig mot det som ligger framför mig och löper mot målet för att vinna det pris där uppe som Gud har kallat oss till genom Kristus Jesus.
Evangelietext: Matteusevangeliet 19:27–30
Då sade Petrus: ”Vi har ju lämnat allt och följt dig. Hur blir det då för oss?” Jesus svarade: ”Sannerligen, vid världens återfödelse, när Människosonen sätter sig på härlighetens tron, skall också ni som har följt mig sitta på tolv troner och döma Israels tolv stammar. Var och en som för mitt namns skull har lämnat hus eller bröder eller systrar eller far eller mor eller barn eller åkrar skall få hundrafalt igen och ärva evigt liv. Många som är sist skall bli först, och många som är först skall bli sist.
Psaltaren: Psalm 25:4–11
Herre, lär mig dina vägar, visa mig dina stigar. Led mig i din sanning, lär mig, du som är min Gud, min räddare, ständigt hoppas jag på dig. Herre, kom ihåg din barmhärtighet, den godhet du alltid har visat. Glöm min ungdoms synder, allt jag brutit, tänk på mig i din trofasthet, Herre, du som är god. Herren är pålitlig och god, därför visar han syndarna vägen. Han leder de ödmjuka rätt, de ödmjuka lär han sin väg. Allt vad Herren gör är nåd och trofasthet mot dem som håller hans förbund och hans bud. Herre, min synd är stor, förlåt den, ditt namn till ära.
